" /> Gott hopp inför Mörrumspremiären | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Hans Hällman
Kommer morgondagens kanoneld vid Mörrumsån att följas upp av många premiärhugg? Mycket talar för det! Foto: Mörrums Kronolaxfiske
Gott hopp inför Mörrumspremiären

I morgon kommer kanoneld att ljuda längs Mörrumsån. Det är nämligen dags att inviga årets efterlängtade fiskesäsong!

Att fiskesäsongen i Mörrum öppnas med kanoneld är en urgammal tradition. I morgon sker den för 78:e gången och förväntningarna är uppskruvade efter vinterns rekordhöga flöden.
– Det brukar pressa de utlekta fiskarna tillbaka till lite lugnare och djupare pooler. Däremot kan blank havsöring ha letat sig upp i ån under vårvintern och med sina stålblanka krafter besätta de grundare och mer strömsatta poolerna, berättar Mattias Mattias Holmquist på Mörrums Kronolaxfiske.

För den som ska testa fiskelyckan i morgon har Mattias några heta tips.

”Betet behöver röra sig långsamt och så nära botten som möjligt”

– Vattentempen ligger på knappt en plusgrad och då brukar det funka fint med ljusa beten och flugor, gärna i gult, vitt, koppar, orange och silver. Så länge vattnet är relativt ofiskat kan man söka fisken över hela ån, men inte sällan står den in på kanterna i strömlä i vikar, höljor och strömkanter. Ett bra tips är att börja kasten mot mitten av ån och först fiska den närmsta halvan. Betet behöver röra sig långsamt och så nära botten som möjligt, hälsar Mattias.

Premiärprogrammet bjuder på aktiviteter för hela familjen och inleds redan klockan 08:40 med solosång vid vattnet. Fem minuter senare intervjuas Ida-Maria Rigoll, platschef på Mörrums Kronolaxfiske samt samt landshövdingen Sten Nordin. Kanonerna ljuder klockan 09:00 och därefter kan flugor och drag kastas ut. För alla som inte fiskar väntar underhållning, akvarier och mycket annat kul i och runt Laxens Hus. Dagen till ära är det naturligtvis fri entré!

[allergallery id=”53987″]

Läs mer om programmet här.

Hans Hällman

 

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Jon Sköld, ordförande i Svenska Karpklubben, tar kamp för karpfisket. Foto: Privat
Karpklubben ryter till mot förbud: ”Beklämmande"

Förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten väcker vrede hos många metare. Svenska Karpklubben tar strid för sportfisket efter arten, och kallar förslaget från Havs- och Vattenmyndigheten för beklämmande.

Fiskejournalen skrev tidigare i veckan om att Sportfiskarna underkänner delar i remissen kring invasiva arter från Havs- och Vattenmyndigheten, åtminstone när det gäller förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten.

Även Svenska Karpklubben stämmer in i den klagosången.
– Jag fick denna remiss vid årsskiftet och det var beklämmande att se att den tendens som pågått en tid tillbaka vad gäller synen på karp fortsatt har ett fäste inom somliga myndigheter, säger klubbens ordförande Jon Sköld till Fiskejournalen.

Han anser att man applicerar extremtillstånd från helt andra delar av världen, och att man med dessa målar upp en riskbild i Sverige, men som utifrån praktiska resultat av karpodling och utplantering i flera hundra år i Sverige inte har någon relevans eller grundlag.
– Det är tråkigt att något som gång på gång visat sig fungera så bra i Sverige, vad gäller att skapa nya möjligheter till ett spännande sportfiske efter karp och en givande sysselsättning för ung som gammal istället skall utpekas som ett problem. Speciellt när inga praktiska exempel tyder på detta, säger Jon Sköld.

Hur upplever du att branschen reagerade på förslaget?
– Eftersom karpfisket fortsatt inte är alls lika utbrett i Sverige i jämförelse med exempelvis predatorfisket, som kan bedrivas i vilken sjö som helst, är det såklart begränsat med hur stor branschen egentligen är. Men antalet utövare och intresserade är ju på uppgång och ser man i Europa är det här fisket enormt. Självklart har detta förslag mottagits med frustration och uppgivenhet, bland utövare och intresserade, speciellt eftersom det inte finns något relevant grundlag som bekräftar den riskbild som målas upp, så skall inte förfarandet gå till på myndighetsnivå.

Vilka argument har du själv mot förslaget?
– Jag skulle säga karpens oförmåga att etablera sig här, att dagens föreskrifter fungerat bra, samt att skydda möjligheterna till utveckling och tillgängliggöra sportfisket för folk.
– Karpen har odlats och planterats ut i de flesta vattensystem söder om Dalälven sedan 1500-talet, kanske tidigare. Under 1900-talet bedrevs odlingsanstalter exempelvis i regi av Södra Sveriges Fiskeriförening, med syfte att etablera naturliga reproducerande bestånd av karp, för att ge uttag till husbehov. Men de praktiska försöken gav inte resultat och arten har än i dag ej klarat att etablera sig naturligt i vatten med övrig konkurrens och normal fauna.

Enligt Jon är karpen i princip utkonkurrerad av samtliga övriga arter som leker tidigare på året i Sverige och i kombination med lång vinter blir det ingen okontrollerad reproduktion.
– Detta är kanske det bästa kvittot som borde ha använts som grundlag, istället för extrema exempel utan relevans för svenska förutsättningar. Nuvarande föreskrifter innebär en individuell prövning och så bör det förbli, de praktiska erfarenheterna tyder på att det fungerar bra med utsättning av karp i svenska vatten, således bör det fortsatt vara möjligt med nyetablering under kontrollerade former.

Tillgängligt för unga
Svenska Karpklubben menar att sportfisket efter karp, likt övriga Europa, är en tillgång för människor. Att det är en meningsfull sysselsättning där man lär sig massor om naturen och om miljön vid sjöarna man besöker.
– Karpfisket kan vara en social form för friluftsliv där man kan umgås utomhus i väntan på napp, en perfekt upplevelse att introducera barn och ungdomar till och något som kan bidra positivt till folkhälsan. Detta bekräftas av exempelvis jordbruksverket som lyfter sportfisket som en av de främsta fritidsintressena bland folk i Sverige. Det måste man slå vakt om och då måste det fortsatt vara möjligt att skapa nya sportfiskevatten närmre folk där de bor. Ungdomar utan körkort och bil har ju ej möjlighet att resa långt för att besöka de förhållandevis få vatten som är, därför behövs det fler, slår Jon Sköld fast.

Du kanske även gillar detta