Just nu:
Annons

Nyheter

4 månader sedan Sverige Anders Lundin
Fredrik Andersson, Götene SFK, med en präktig lax från Vänern. Frågan är vem som drar den största under årets Kinnekulleträffen? Foto: Privat
Här är säkraste vägen till vinterlaxen i Vänern

Laxfisket är hett trots att det är kyligt. Just nu rullar det in rapporter om häftiga fisken på både Vänern och Vättern, och för er som vill veta säkraste vägen till hugg så kommer här lite experttips.

Det är Vänernkännaren Fredrik Andersson i Götene SFK som bjuder Fiskejournalens läsare på ett paket med råd för er som vill tampas med storlax, och kanske några bättre öringar.

1: Säkerheten. 
Beakta vindprognoser och is. Ha koll på din båt och personlig säkerhet. VHF-radion är viktigare än det senaste ekolodet. Byt mobilnummer/VHF-anrop med andra trollare vid rampen och håll lite koll på varandra där ute.

2: Fiska där fisken är.

Håll koll på fångstrapporter med mera på sociala medier. Skaffa dig ett kontaktnät med andra trollare, var lika noga med att ge och ta information om vart fisket är hett. Lämna inte området i onödan, fisken har oftast markanta huggperioder, så stanna kvar om området känns hett. ”Transporttrolling” brukar inte vara effektivt.

3: Löja eller ”plast och plåt”?
Långsam trolling med löja brukar vintertid vara effektivare än snabbare trolling med ”plast och plåt”. Men vissa dagar utklassar vobbler, pluggar och skedar även de mest skimrande löjor, så ha även med draglådorna ut!

Till sist så bör man beakta att ett bra fiske i Vänern efter lax och öring till stor del beror på de smoltutsättningar som Laxfond Vänern ombesörjer. Ett smolt kostar cirka 30 kronor och man brukar räkna med att det krävs cirka 10 smolt per vuxen fångad fisk. Det är därför viktigt att vara med och ”betala tillbaka till sjön” genom att skänka en slant till Laxfonden eller din lokala trollingklubbs smoltinsamling. Glöm inte heller att rapportera dina fångster/bomturer i Fångstdatabanken, det är viktigt för förvaltningen och varje rapporterad fisk alstrar ett nytt smolt i sjön, hälsar Fredrik Andersson.

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta