Havsöringpremiären på Västkusten den 1 april är lika rödmarkerad som den 24 december hos många havsöringfantaster. Men hur ska man på bästa sätt planera premiärturen för att få så bra utdelning som möjligt? Fiskejournalen har frågat nio välkända havsöringprofiler om deras bästa tips för havsöringpremiären 2016. " /> Havsöring-elitens bästa fisketips! | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Mathias Arnham
Nio havsöringexperter uttalar som årets öringpremiär på västkusten. Läs tipsen här nedan!
Havsöringexperternas bästa premiärtips!

Havsöringpremiären på Västkusten den 1 april är lika rödmarkerad som den 24 december hos många havsöringfantaster. Men hur ska man på bästa sätt planera premiärturen för att få så bra utdelning som möjligt? Fiskejournalen har frågat nio välkända havsöringprofiler om deras bästa tips för havsöringpremiären 2016.

Henrik Larsson
– Utifrån prognosen tisdag kväll: Årets premiär ser ut att bli lite blåsig med vind från väst som under kvällen och lördagen vrider mot syd. Dock stabilt väder och tryck med vattenstånd som ligger runt normalvatten eller strax över. De klassiska väst- och sydvända grundvikarna kommer nog att bli lite grumliga så ladda upp med flugor som syns bra, samt gardera med en diskret upphängare. Som vanligt; fiska aktivt och varierat samt byt plats om inget händer.

Mattias Drugge
– När du vet var du ska fiska så glöm aldrig att ringa den lokala fiskebutiken, där duggar senaste skvallret ofta tätt. Annars fiskar jag gärna sydvända vikar där vinden legat på några dagar. Jag söker öringen på allt från traditionella leopardbottnar till ”badkar”, alltså kustnära djuphålor som bildats av vind och vågor. Min flugask, även kallad ”retroasken” innehåller allt från hederliga kustmönster som Juletraet och Magnus till transparenta räkimitationer.

Ulf Börjesson

– Våga prova nya platser! Allt för många åker till de ”kända” platserna. Kolla vind, vattentemperatur och Google maps. Idag finns det öring längs hela kusten och det finns ingen orsak att trängas. Ytterligare ett tips är att våga hänga en liten märla i en kort tafs i krokböjen på huvudflugan. Är det klart vatten så är många gånger en mindre fluga det som behövs.

Tellis Katsogiannos
Mitt bästa tips så här års är nog att man bör söka av så många platser man kan i hopp om att pricka ett stim med blänkare. Det pågår fortfarande lite masklek och öringen kommer in i omgångar i grunda vikar på födosök.

Anders Nicander
Bästa tipsen är nog att fisken står långt in i vikarna a fiska grunt. Sök platser med pålandsvindar – där är vattnet varmast. Fiska ganska långsamt i kallt vatten

Mikael Hagman
Fiska alltid med lite större flugor och testa gärna Bombarda för ett långsammare fiske. Limma gärna fast en naturfärgad långsvansad jigg på en krok som alternativ till fluga. Nyp in hullingen, var rädd om utlekt fisk och de som är under minimått. Mörka beten i grumligt vatten och flashiga om det är klart och soligt.

Jonas Nordigårds
Fiska med blå/silver skeddrag på runt 14-18 gram. Använd ny krok och fräsch flätlina. Fiska grunt med sandbotten blandad med vegetation i anslutning till djupbrant. Fiskar ni runt 8-fjordarområdet får ni gärna vinka om jag passerar.

Emin Lager
Fiska av grunda vikar med pålandsvind och där solen ligger på. Dessa vikar ökar snabbare i temperatur och vinden trycker in föda. Tänk på att fisken kan gå oerhört grunt! Sätt dig med en karta exempelvis Google Maps och skapa en plan. Fisken är på jakt efter föda men att fiska i samma vik en hel dag kan ge klent resultat. Rör dig mycket! Klä dig varmt, en fisketur utan riktigt varma kläder gör att man tappar koncentrationen och fiskar dåligt. Tänk på att minimimåttet är 45 centimeter på havsöringen och att man enbart får behålla 2 fiskar per fiskare och dygn. Värna om beståndet! Tänk även på att utlekt fisk som är väldigt smal inte är något vidare att sätta tänderna i.

Johan Klingberg
– Fiska runt kobbar och skär där vinden ligger på. Korta kast med en grå zonker, cirka 30-40 centimeter under ytan med lämplig intermediatelina. Täck mycket yta och fiska aktivt.

Relaterad nyhet från din region
11 timmar sedan Sverige Fiskejournalen
Lars Munk vet var laxen står i våra nordliga älvar. Foto: Ted Logart
Gunnar Westrin möter: Laxmästaren Lars Munk

En kall vinterdag i januari 2004 klev Lars Munk Lauritsen från Danmark av bussen i Övertorneå. Ensam i en ny värld började en egenartad livsresa. Fiskejournalens medarbetare Gunnar Westrin har känt honom på pulsen!

I Norrländska Socialdemokraten den 29 oktober 2005 skrev jag om Lars Munks äventyr, under rubriken ”Från Holstebro på Jylland till Kulmungi i Tornedalen”.
Han minns hur ensam han var i bussen den gången, hur spännande det trots allt var att möta en trakt han inte kände till. Några år innan resan jobbade han på en farm i Island, fick av vänner tips om en fiskeguideutbildning i Övertorneå, tog kontakt och bestämde sig. Nu eller aldrig!

På måndagen steg han in på Tornedalens folkhögskola för att gå utbildningen. Under året på skolan träffade han Eva-Lena Henriksson från Kulmungi, som studerade på naturguideutbildningen. I dag har de två barn och bor i den vackra byn Kieksiäisvaara norr om Pajala.

Resan från Jylland till Pajala-trakter är ett egenartat exempel på äventyrslust och urstark egenvilja. Efter året i Övertorneå examinerades han även utifrån statuter som ”The Flyfishing Federation of Europé” hade utarbetat. Inte underligt att han med tiden blev en av landets mest omtalade laxflugfiskare och alltid omtyckt guide.
I dag jobbar han som marknads- och affärsutvecklare inom bland annat Heart of Lapland, en vital del av Swedish Lapland, med östra Norrbottens kommuner som arbetsfält.
– Ingen dålig plattform att jobba med, med fortfarande outbyggda älvar och större åar. Den riktigt ultimata trakten för sportfisketurism, anser Munk med eftertryck.

Varför hugger laxen?
Naturligtvis fastnade han för laxen, kanske inte så mycket gällande fiskars storlek som utmaningen att förstå var laxarna står i älven, hur och varför de hugger och vilka flugor som gäller eller ratas.
– Det finns några självklara förutsättningar gällande all fiske- och naturturism, oavsett plats. Älvarna måste bevaras outbyggda och samhället i stort måste förändras, vare sig det handlar om yrkesfisket, skogsbruket eller andra stora exploateringar av naturen. Vi måste helt enkelt bli bättre på att vilja förändra vårt levnadssätt. Skogen, till exempel är mer värd för fiskar än vad som oftast framkommer, säger Lars Munk.

Måste bli mer tillgängligt
Han anser att vi behöver jobba ännu mer med infrastrukturen. Det måste bli lättare för besökare att ta reda på information om fisket i Swedish Lapland, samt att snabbt fullfölja digitaliseringen av fiskekortsförsäljningen. Det är svårt att kommunicera med internationella besökare om upplysningen bara finns på svenska.
– När det kommer till skötseln av laxen saknar jag en förvaltningsplan som är framtagen för laxens bästa och som gäller för alla länder kring östersjökomplexet, där man lokalt kan jobba med älvspecifik förvaltning, menar Munk med bestämdhet.

– Vi borde vara så pass kloka numera att vi absolut kan acceptera att laxens överlevnad och välmående kommer före ett eventuellt sport- och yrkesfiske. Med det menar jag att det finns en poäng i att inte tillåta avlivning i hav eller älv, innan man har säkerställt att ett minimum av laxar har kommit upp i älvarna, detta för att garantera artens överlevnad.

Önskemålet är att det ska finnas så pass mycket lax i älvar och hav att vi kan ta en del av resursen, menar Lars Munk.
Förvaltningen tycks vara baserad på känslor och inte i första hand på laxens välmående. Där anser Lars Munk att en förändring måste ske, att laxens leverne kommer i första hand.
– Skulle vi jobba med den typen av förvaltningsplan, där man alltid utgår ifrån försiktighetsprincipen, torde laxens överlevnad vara säkrad.

– Gunnar Westrin –

Du kanske även gillar detta