Både sportfiskare och entreprenörer har uppmuntrat SLU att göra nya studier kring skarvens påverkan på smolt. Detta sker just nu – när SLU scannar efter bevis på smoltslukande skarv kring Dalälven. " /> Heta spår i jakten på smoltätande skarv | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
SLU scannar av skarvkolonier. Foto: Karl Lundström
Heta spår i jakten på smoltätande skarv

Både sportfiskare och entreprenörer har uppmuntrat SLU att göra nya studier kring skarvens påverkan på smolt. Detta sker just nu – när SLU scannar efter bevis på smoltslukande skarv kring Dalälven.

Fiskejournalen har i flera artiklar berättat om misstankarna att skarven äter upp stora mängder unga laxar och havsöringar ibland annat Dalälven. Redan under hösten 2018 besökte Länsstyrelsen i Uppsala län ett antal av skarvkolonierna och hittade då hundratals PIT-tags, alltså små elektroniska märken som utsatt smolt varit märkta med.

Under den senaste månaden har SLU Aqua besökt ytterligare ett antal tidigare skarvkolonier för att göra en mer heltäckande undersökning, och då hittades ytterligare drygt 300 märken på öarna. Det styrker alltså misstankarna om att mycket smolt aldrig når havet innan de blir skarvföda.

– Baserat på vad vi sett hittills från undersökningarna så kan vi konstatera att predation från skarv är en faktor som det inte går att bortse från beträffande vad som händer med den smolt som släpps ut. I en liknande undersökning från Indalsälven kunde vi konstatera att lax- och öringsmolt dominerade dieten hos skarv i utsättningsområdet under den period då smolten släpptes ut, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua), i ett pressmeddelande.

Varje år sedan 2011 släpps nästan 300 000 unga laxar och havsöringar (smolt) ut i Dalälven.

SLU-forskarna vill också undersöka resterande öar utanför Dalälven där skarv häckat under senare år för att få en mer heltäckande bild av hur många av de utsatta fiskarna som ätits upp av skarvar, men också av andra fåglar, meddelar SLU Aqua.

Missa inte denna roliga nyhet:

Ett halvår efter doppet fick Vicktor sin monstermört

 

Relaterad nyhet från din region
3 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En massa fisk kan det bli vid massafabriker, om projektet faller väl ut. Foto: Rigel
Svenskt pilotprojekt: Massa fisk vid massafabriker?

Allt fler aktörer verkar anse att framtidens fiskodlingar ska bedrivas på land. Nu presenteras ett nytt koncept, där fiskodlingar ska utnyttja spillvärme från massabruk.

Det är företaget Big Akwa i Härnösand och dess ägare Hugo Wikström som meddelar att han satsar på ett pilotprojekt under 2021.
Tanken är att utnyttja spillvärmen från massabruk till att temperera vattnet i en närliggande, landbaserad fiskodling. Samtidigt kan det näringsrika vattnet från fisktankarna gå tillbaka till massabrukets bioreningsdammar, där det blir till föda för de mikroorganismer som används för att rena bioslam från produktionen. Dessutom renas vattnet och man undviker den skadliga effekt som konventionella fiskodlingar kan medföra på miljön, enligt beskrivningen av projektet.
– Mänskligheten står inför stora utmaningar vad gäller livsmedelsförsörjningen, och jag vill vara med och bidra till att den kan lösas på ett bra och effektivt sätt, säger Hugo Wikström i ett pressmeddelande.

Samarbetar med SCA
Dialog förs med SCA, och nu pågår aktiviteter för att hitta möjliga platser för ett pilotprojekt.
– Att odla fisk i anslutning till massabruk kan både ge näring till bioreningen och bli ett användningsområde för lågvärdig restvärme, som inte går att nyttja på så många andra sätt. Det är utmanande att i anslutning till ett massabruk hitta en lämplig plats för det utrymme som en fiskodling kräver, men faller bitarna på plats så skulle en intressant symbios kunna uppstå mellan Big Akwa och SCA, säger SCA:s innovationschef Magnus Viström i pressmeddelandet.

Du kanske även gillar detta