" /> Historiskt artfiske i Finnmark | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Hans Hällman
Bjørn Florø-Larsen och Sindre Bøe firar sina sensationella krokulkar - de första som någonsin tagits på spö. Foto: NKML
Historiskt artfiske i Finnmark

Om man agnar småkrok i storlek 24 och skickar ner dem på 100 meters djup kan det bli riktigt spännande. Det upptäckte fyra norska artjägare på äventyr i Finnmark. När dagen summerades hade inte mindre än två arter kommit upp som aldrig tidigare spöfångats!

Den sylvassa artjägaren Bjørn Florø-Larsen och vännerna Irvin Kilde, Sverre Magnus Selbach och Sindre Bøe hade siktet inställt på Sørøya, men på vägen upp stannade de för lite otestat finlirsfiske. Med extremlitet agn på microkrokar i storlek 24 hoppades de kunna fånga några av de ovanliga arter som de visste att yrkesfiskare fått i området.

Efter tio minuter landade Irvin dagens första fisk – ett trubbstjärtat långebarn. Fångsten var i och för sig felkrokad, men eftersom arten bara hade fångats en gång tidigare var stämningen på topp. Irvin fick ett nytt hugg och ytterligare ett trubbstjärtat långebarn visade sig i ytan, men den här gången satt kroken perfekt.

Trubbstjärtat långebarn. Foto: NKML

Samtidigt som vännerna beundrade den ovanliga fångsten fick Sindre ett pet nere i djupet – och kort därefter landades en krokulk. Namnet till trots har arten aldrig tidigare fångats på spö så glädjen ombord var total. Sindres rekord blev dock kortvarigt – tre minuter senare fick Björn ett ännu större exemplar. Men inte heller den blir aktuell som rekord, för något senare – då Bjørn testade en krok i storlek 8 – small det på en betydligt större krokulk. Vågen tickade upp till 29,5 gram och fisken är nu anmäld som norskt rekord.

Krokulk i närbild. Foto: NKML

Fiskelyckan fortsatte med krokulkar och trubbstjärtat långebarn. Dessutom fångades några glattulkar, bland annat av Sindre som aldrig tidigare registrerat arten.
Mot slutet får Bjørn ett hugg från en fisk som känns betydligt tyngre än de tidigare. Det skulle visa sig vara en Lycodes rossi, en variant av ålbrosme som saknar svenskt namn. Inte heller den hade någonsin tidigare rapporterats som spöfångad och lyckan ombord visste inga gränser.

Lycodes rossi, eller nordlig ålebrosme som den heter på norska. Foto: NKML

”För dedikerade artfiskare är en sådan här tur något av det häftigaste man kan vara med om”

– För dedikerade artfiskare är en sådan här tur något av det häftigaste man kan vara med om. Det har väl ännu inte helt gått upp för oss vad vi varit med om, säger Bjørn Florø-Larsen till Hooked.no.

Läs hela reportaget här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
30 minuter sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta