Förra året lockade Kusträddardagen 1 400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil. Förra året lockade Kusträddardagen 1 400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil.[/caption] " /> Hjälp till att rensa stränderna! | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Hjälp till att rensa stränderna!
Förra året lockade Kusträddardagen 1 400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil.

Förra året lockade Kusträddardagen 1 400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil.

På lördag 10 maj är det dags för tredje upplagan av Kusträddardagen. På flera platser längs den svenska kusten kommer det att plockas skräp och göras fint, bland annat i Sotenäs, Falkenberg, Lomma och Simrishamn.
– Det här är dagen då alla kan göra en insats för miljön. Varje år slängs många tusen ton skräp i våra hav och på våra stränder och förutom att skräpet är fult så orsakar det lidande för marina däggdjur, fåglar och fiskar, säger Björn Sjöberg på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Kampanjen Kusträddarna arrangeras av Stiftelsen Håll Sverige Rent med stöd från bland andra Havs- och vattenmyndigheten. Kampanjen är en manifestation mot den ökande marina nedskräpningen ”Kusträddardagen” är också en del av Clean Europe Day, en dag då frivilliga runt om i Europa går ut och plockar skräp.
Förra året lockade Kusträddardagen 1 400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil.

– Vi hoppas att det kan bli lika många eller fler som ställer upp i år. Skräpet gör inte bara våra kuster och stränder fula, det kan också göra dem farliga att vistas på, både för människor och för djur, säger Johanna Eriksson, utredare på enheten för hållbart nyttjande och maritima frågor på HaV.
Mellan 4 000 och 8 000 kubikmeter marint skräp flyter varje år iland på den svenska västkusten Strandstädningen beräknas kosta kommunerna i Bohuslän mellan 5-10 miljoner kronor årligen och kostnaderna för skador på fiskeredskap och fartyg beräknas kosta svenska västkustfiskare cirka tio miljoner kronor varje år. Även fritidsbåtsägare drabbas i form av intrasslade propellrar och igensatta vattenintag.
Nedskräpningen orsakar lidande för marina däggdjur, fåglar och fiskar men också för betande boskap längs kusten. Djuren riskerar att trassla in sig i exempelvis plastlinor med kvävning och drunkning som följd eller att kvävas eller få invärtes skador av att de sväljer föremål. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda.
– Kusträddarna är ett mycket bra projekt som dels mobiliserar dem som redan är intresserade och engagerade och dels skapar kännedom om problemet och väcker intresse hos fler, säger Björn Sjöberg, chef för avdelningen för Havs- och vattenförvaltning på HaV.
Havs- och vattenmyndigheten stödjer i år kampanjen ”Kusträddarna” med 1,2 miljoner kronor genom anslaget ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1:12”

Här kan du läsa mer om hur du, din förening, arbetsplats eller kommun kan bli en kusträddare.

Här kan du läsa mer om Clean Europe Day

Relaterad nyhet från din region
22 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta