Världens mest hotade torskbestånd - det i Kattegatt - har återhämtat sig något. Men nu gäller det att vara försiktig. " /> Hopp för Kattegatt-torsken | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Maria Ålander
De första åren efter fiskestoppet hände ingenting, men nu äntligen ser man tecken på en återhämtning. Foto: *Saipal/ Creative Commons
Hopp för Kattegatt-torsken

Världens mest hotade torskbestånd – det i Kattegatt – har återhämtat sig något. Men nu gäller det att vara försiktig.
Ända sedan 2009 har ett stort område i Kattegatt varit helt stängt för fiske och det senaste året kan man se en viss återhämtning av torskbeståndet, berättar Joakim Hjelm, avdelningschef vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil för GöteborgsPosten.
– Det tog längre tid än vi hade trott så nu gäller det att man fortsätter vara försiktig så att man kan fiska torsk i Kattegatt i framtiden också, säger Joakim Hjelm.
Kattegatt har haft väldigt bra förutsättningar för just torsk och har haft ett av de mest produktiva bestånden i världen, men plötsligt var det istället ett av världens mest hotade torskbestånd.

Det räcker med en enda trålning för att allt ska vara förstört igen.

Danmark och Sverige gjorde gemensam sak och forskare fick i uppgift att ta fram ett åtgärdsprogram. Man stängde ett område i södra Kattegatt för fiske samtidigt som man också införde restriktioner för vilka fiskeredskap som får lov att användas i ytterkanterna av området.
– Till en början var det väldigt högljutt gnäll. Yrkesfiskarna var som galna, men med tiden har de svenska fiskarna insett att det här är bra för dem också, säger Joakim Hjelm.
Nu hoppas Joakim Hjelm att området på ett eller annat sätt fortsätter att fredas också i framtiden. Dels för att det är viktigt för torsken i sig, dels för att det nu är det enda området i stort sett hela Europa som har bottnar som inte har förstörts av bottentrålning.
– Det räcker med en enda trålning för att allt ska vara förstört igen.

Relaterad nyhet från din region
12 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta