Hur mår våra vatten?

För första gången finns nu en samlad information om pågående övervakningsprogram av sjöar och vattendrag för hela landet.

För första gången finns nu en samlad information om pågående övervakningsprogram av sjöar och vattendrag för hela landet.

Hur ser den svenska miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag ut? Vad behöver förbättras för att Sverige ska leva upp till kraven i EU:s ramdirektiv för vatten? Det är några av frågeställningarna i rapporten ”Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag – representativiteten av den kontrollerande myndigheten”. Det skriver HaV i ett pressmeddelande.
Rapporten slutförs nu av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, men initierades av Naturvårdsverket i samarbete med Vattenmyndigheterna och rapportförfattare är Lars Sonesten vid SLU, Institutionen förVatten och Miljö. Rapporten presenterar en sammanställning och analys av miljöövervakningen i svenska sjöar och vattendrag 2011-2012. Den baseras på information från övervakning som gjordes i sjöar i oktober 2011 och i vattendrag i maj 2012 och som samlats i databasen VISS (VattenInformationSystem Sverige).
– Syftet med miljöövervakningen generellt är att försöka mäta hur sjöar och vattendrag mår. Finns det några problem och i så fall var finns de, säger Ann-Karin Thorén, utredare på havs- och vattenmiljöenheten vid HaV. – Syftet med denna rapport är att se om miljöövervakningen i Sverige fungerar och om den ger oss möjlighet att följa utvecklingen av den ekologiska statusen, ett krav som ställs i EU:s ramdirektiv för vatten. Den ger oss en värdefull bild av läget i svenska sjöar och vattendrag, en slags ögonblicksbild av tillståndet i ekosystemen.
För första gången finns nu en samlad information om pågående övervakningsprogram av sjöar och vattendrag för hela landet, en förutsättning för att kunna planera för ett långsiktigt hållbart vattenanvändande. Rapporten visar bland annat att vi i Sverige främst övervakar mindre sjöar.
– Vi har miljöövervakning i de tre riktigt stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Men i större och medelstora sjöar som exempelvis Sommen Vombsjön och Bolmen sker i dag inte miljöövervakning i den omfattning som behövs, säger Ann-Karin Thorén.
– Rapporten visar också att vi hittills satt störst fokus på övervakning av vattenkemi och försurning. Vi ser att vi även behöver mätningar för att följa utvecklingen av  övergödning och förekomsten av miljögifter i sjöar och vattendrag. Vi behöver även mer övervakning av växter och djur i vattenmiljöerna för att kunna följa ekologisk status.
Rapporten ger ett bra underlag för HaV att gå vidare med att diskutera syfte med övervakningsprogrammen och hur dessa ska utformas för att de ska ge så mycket information som möjligt och samtidigt vara kostnadseffektiva. På sikt ska detta arbete leda till ett nationellt förslag på kontrollerande övervakning och till det pågående revisionsarbetet med regional och nationell miljöövervakning.
Här kan du läsa rapporten

Annons
AKTUELLT

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Fin film om gäddfabriker

Är du nyfiken på hur en gäddfabrik fungerar? Kika i så fall på Linus Gradins kortfilm som förklarar just detta. Sportfiskarnas gäddexperten Olof Engstedt medverkar och berättar om ett lyckat projekt i Blekingevattnet Vambåsa.

Makrillen är här – så tar du den!

En av våra mest älskade fiskar har nu återkommit till vår saltstänkta kust. En makrill på kroken glädjer alla och får man fler på en gång går pulsen lätt i taket. Här kommer en rad tips på hur du fångar det grönsvarta guldet under den tidiga säsongen!

Östersjöflundran – unik art i Östersjön

Östersjöns skrubbskäddor är genetisk isolerade från varandra och tillhör två olika arter. Upptäckten gjordes i fjol och nu har forskarna beslutat att den art som endast lever i Östersjön ska heta Östersjöflundra, Platichthys solemdali.

Tidernas 3 bästa gäddbeten

Genom att gräva bland 40 000 storfångster i Recordfiskregistret och Storfiskregistret har Fiskejournalen tagit fram de tre beten som fångat flest storgäddor, alltså gäddor över 7,5 kilo. Om du vill ha en storgädda, är det vobbler som gäller, enligt statistiken. På tredje plats finner vi en klassiker, nämligen Hi-Lo från ABU. Men det var stor

Fiskare varnas för flygande bläckfisk

Exotiska flygbläckfiskar har dykt upp längs den svenska västkusten. Den ovanliga gästen kan flyga uppemot 20 meter så fiskare bör se upp, menar Kennet Lundin på Naturhistoriska museet.

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...