Just nu:
Annons

Nyheter

8 år sedan Sverige Morgan Fihn
Internationellt havsmöte i Göteborg

24-28 juni samlas ett 70-tal representanter från 14 länders regeringar, EU och flera internationella organisationer i Göteborg till Ospar-möte om miljön i Nordostatlanten.
Mötet tar upp frågor som rör havsplanering, marin nedskräpning och hur hotade arter och livsmiljöer kan skyddas.
– Det behövs en samsyn om övervakning och åtgärder mellan länder för att kunna lösa flera av problemen i havsmiljön, säger Laura Píriz på HaV som är svensk delegationschef för Ospar.
Ospar, eller Oslo-Pariskonventionen, syftar till att skydda miljön i Nordostatlanten inklusive Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Några av de viktigaste frågorna för Ospar är bevarandet av biologisk mångfald och hur ekosystemen i havet ska skyddas från övergödning, farliga ämnen samt risker med olje- och gasutvinning.
Bakom konventionen står i dag Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien samt EU. Finland är part eftersom vissa av landets floder flyter till Barents hav, Luxemburg och Schweiz är part eftersom de ligger inom avrinningsområdena till Rhenfloden.

Ansvaret för att driva Sveriges arbete i Ospar ligger på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. I planering och genomförande av konventionen deltar även bland andra Sveriges Geologiska Undersökning, Strålskyddsmyndigheten, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne.
Ospar kommer att få allt större betydelse för Sverige eftersom den väntas bli en plattform för samordning av det fortsatta arbetet med EU:s havsmiljödirektiv i Nordostatlanten. Norge är inte med i EU men har valt att samarbeta kring dessa frågor genom Ospar.
– I genomförande av direktivet måste EU-länderna leva upp till regionalt samordnade bedömningar, övervakning och åtgärder för att exempelvis skapa ett gränsöverskridande och långsiktigt skydd för djur, växter och värdefulla havsmiljöer, säger Laura Píriz.
– Det är viktigt att länder som delar ett havsområde också delar bilden av vad som är problem och god miljöstatus i havet, att man utgår från samma kunskapsbas och mätmetoder. Vilka specifika kemikalier ska exempelvis mätas i Nordsjön, vilka havsfåglar behöver vi följa upp, hur bedömer vi hur många tumlare det finns i ett havsområde?
Mötet i Göteborg väntas anta rekommendationer om ökat skydd för 23 hotade arter och livsmiljöer, exempelvis ostron, tumlare, hajar och rockor och kallvattenkoraller. Likaså läggs ett förslag på gemensamt åtgärdsprogram för att minska den marina nedskräpningen fram.
– På mötet i Göteborg presenteras också en analys av marina skyddade områden i Nordsjön. Hänger områdena ihop ekologiskt och har utbyte av arter och populationer, eller är de som isolerade öar i havet? En annan viktig fråga är identifiering av biologiskt eller ekologiskt betydelsefulla områden i behov av skydd i Ospar:s arktiska områden, säger Laura Píriz.

Mötet i Göteborg väntas anta rekommendationer om ökat skydd för 23 hotade arter och livsmiljöer, exempelvis ostron, tumlare, hajar och rockor och kallvattenkoraller.

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Lucas Lövgren åkte tillbaka till platsen där han tidigare förlorat en stor fisk, och det lönade sig. Foto: Privat
Rödingbjässe från norr – Lucas fick sin revansch

Snacka om att sätta ned foten. Knappt har pimpelsäsongen börjat innan en av årets häftigaste fiskar har fångats, vågar vi påstå. Det var Lucas Lövgren i Kiruna som fick sitt livs fjällröding under den senaste turen – på samma plats där han tidigare tappat en bjässe.

Drömfisken fick simma tillbaka efter vägning.

Det har varit rejält kallt i landets nordligaste delar den senaste veckan, men Lucas Lövgrens fina röding hjälper månne till att höja temperaturen hos dem som tvekar inför att ge sig ut på fiskevattnen.
Måtten på bjässen var imponerande 5 996 gram och 82 centimeter. En sån där fisk som de flesta bara får se på bild i fisketidningar eller i sina drömmar.

Vi ber Lucas berätta om det lyckade fiskafänget:

– Att få inleda året med en sådan drömfisk känns magiskt. Ofta brukar jag se mina jullov som en tid då jag kan fara ut och fiska på vatten som jag tror kan hålla grov fisk. Det blir även en hel del mil på skotern i samband med det, berättar Lucas för Fiskejournalen.

Han fortsätter:
– Ändå sedan förra året då jag tappat en stor röding har jag velat åka tillbaka till den platsen och lägga timmarna. Jag väntade in snön 2021 och gjorde då den första fjällresan – som alltså gick rätt bra. Fisken bjöd på en 35 minuters kamp, därefter några bilder innan den fick gå hem igen.

Frågan är då hur han ska kunna toppa denna fisk i framtiden?
– Målet att få en större röding känns just nu svårt att överträffa. Ett av mina nästa mål inför sommarfisket blir att försöka slå mitt personbästa på öring, hälsar en nöjd fångstman.
Fiskejournalen tackar för storyn och gratulerar Lucas till en magisk fisk.

Du kanske även gillar detta