" /> Ismeta gösen i frivattnet! | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

4 år sedan Sverige Hans Hällman
Viktor Rasjö upplevde i helgen ett fantastiskt gösfiske. Ispassets största fisk var en vacker gös på hela 7,22 kilo. Foto: Pelle Johansson
Ismeta gösen i frivattnet!

När isarna lagt sig är chansen stor till riktigt fint gösfiske. För Viktor Rasjö är ismetet en av årets höjdpunkter, och hans framgångar är minst sagt imponerande. Eller vad sägs om flera fiskar över sex kilo och nyligen en på över sju? Här kommer hans tips på hur man hittar och fångar sjöns största gösar!

Viktor Rasjö är en allsidig fiskare som gärna svingar flugspöt, spinnfiskar och reser söderut på jakt efter ”Big Game”. Men när isen ligger tjock är det mete som gäller, och gösen är då hans favoritfisk. Enligt honom är nyckeln till framgång att välja ett bra vatten, men också att hitta sjöns hetaste platser.
– Kolla upp vilka sjöar som levererat fina gösar tidigare, eller där det finns mycket betesfisk och litet fisketryck. Leta efter djupkartor. Använd Insight Genesis Social Map och se om just din sjö är kartlagd av de prickskyttar som med ekolod fångat drömgösar på sommaren. Välj ett frivatten med djup som är minst sju meter. Där simmar de stora pelagiska gösarna!

”Välj ett frivatten med djup som är minst sju meter. Där simmar de stora pelagiska gösarna!”

Foto: Victor Rasjö

Foto: Victor Rasjö

Gösarna hugger på olika djup. För att hitta fisken för dagen fiskar Viktor av flera djup samtidigt och sprider gärna sina spön över ett stort område.
– Att köra 40 meter mellan spöna ökar dina chanser. Visst kan det vara jobbigt att springa, men se det som världens roligaste träning!

”Att köra 40 meter mellan spöna ökar dina chanser. Visst kan det vara jobbigt att springa, men se det som världens roligaste träning!”

Jag kör ett spö på två meters djup, ett andra på fem och ett tredje på åtta. Djupare än så fiskar jag inte eftersom gösarna då tar stryk av trycket vilket försvårar återutsättning. Djupet på spöna skiftar jag varannan timme och konstigt nog brukar gösen hugga lika mycket på alla tre djupen. Därför är det oftast bättre att variera djupet än att borra runt och flytta spön. Troligen finns gösen i närheten och det gäller bara att invänta huggperioden, berättar Viktor.

Foto: Victor Rasjö

Foto: Victor Rasjö

Gösen kan fångas med olika tekniker som måste anpassas efter situationen. Ibland är fiskarna väldigt försiktiga och bjuder mest på så kallade ”göspet”, vilket innebär att gösen spottar ut betesfisken innan mothugget hinner sättas.
– Att veva upp och kolla på mörten är gösfiskets största misstag. När det har fällt ska du ta dig till spöt så fort du kan. Spänn upp linan med spötoppen nära hålet och höj sedan sakta spöt. Helst känner du tyngden och ökar mothugget för att fästa krokarna, eller så känner du betesfisken och avbryter mothugget. Väldigt ofta står gösen kvar efter att ha spottat. Lite rörelse på betesfisken får den ofta att bita ännu en gång. Stå kvar ett par minuter och avvakta. Det funkar ofta även när du känt tyngden och gjort ett misslyckat mothugg. Jag har fångat massor av gösar på detta vis, och det är riktigt häftigt att känna hugget med spöt i hand!

”Jag har fångat massor av gösar på detta vis, och det är riktigt häftigt att känna hugget med spöt i hand!”

Foto: Jörgen Andreasson

Foto: Jörgen Andreasson

Viktor tycker inte att valet av spön och rullar är så viktigt vid gösmete.
– Vilka spö man använder spelar knappast någon som helst roll. Och det viktigaste med rullarna är att de kan frikopplas så de släpper lina utan motstånd. Vippans motstånd är viktigare. Motståndet ska vara precis på gränsen till att betesfisken kan lösa ut dem. När gösen biter gäller minsta möjliga motstånd. Men ännu viktigare är hur betesfisken tacklas upp. En krok i munnen och en precis bakom ryggfenan är det som fungerat bäst för mig.

Foto: Pelle Johansson

Foto: Pelle Johansson

Viktor använder en tyngd på åtta gram för att hålla ner betesfisken. Tafsen görs av 0,60 millimeters flourcarbon och de båda krokarna ska vara rejält vassa och i storlek fyra.
– Det finns alltid gäddor närvarande som hotar att bita av tafsen. Med 0,60 tappar jag en av kanske hundra gäddor. Men jag får betydligt fler napp än med ståltafs. Går jag upp i diameter minskar huggen. Går jag ner tappar jag fler fiskar. Så linan är en läskig balansgång!

Foto: Viktor Rasjö

Foto: Viktor Rasjö

Fisket i all ära, men ett lyckat ismete handlar om mer än bara stor fisk och personbästa.
– Fisket ska ju vara roligt. Då är det viktigt att du har varma och torra kläder. Ta med ombyte om det behövs. Lika viktigt är att se till att det finns vindskydd, vilket är ovärderligt vid blåst. En brasa värmer och säkrar mysfaktorn. Ismete är socialt. Du kan sitta med dina vänner och ha hur trevligt som helst med rätt förberedelser. Det enda som stör är en bjällra som skvallrar om fäll. Det kan vara just din drömfisk som påkallar uppmärksamhet. Spänningen när du springer till spöt är olidlig. När en rejäl tyngd trotsar mothugget ökar pulsen rejält. Och känslan när drömfisken är vägd, fotograferad och återutsatt är helt oslagbar. Då är fiske som allra bäst!

Foto: Jörgen Andreasson

Foto: Jörgen Andreasson

Läs mer om Viktors fiske här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta