Just nu:
Annons

Nyheter

9 år sedan Sverige Mathias Arnham
Jämtkraft lägger locket på

Jämtkrafts presstalesman Anders Rubensson är missnöjd med Fiskejournalens rapportering om bolagets ovilja att bygga fiskvägar, och vägrar nu att svara på fler frågor.

Under den senast veckan har Fiskejournalen rapporterat om Jämtkrafts ovilja att bygga fiskvägar. I går kontrade Jämtkraft med att inrätta en miljöfond, därefter meddelade bolagets presstalesman att Jämtkraft nu bryter kontakten med Fiskejournalen och inte tänker svara på några fler frågor.

Efter att Jämtkrafts vd Anders Ericsson blivit kritiserad i Östersundsposten för sin ovilja att bygga fiskvägar förbi bolagets kraftverk, bemötte Jämtkraft kritiken med en insändare. Där berättade Jämtkrafts presstalesman Anders Rubensson att: ”Vi ser gärna att det byggs fisktrappor där det är ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat”.

Enligt uppgifter till Fiskejournalens har dock Jämtkraft inte byggt en enda fiskväg vid sina 17 kraftverk. Vid Jämtkrafts anläggning i Dammån finns det visserligen en fiskväg, men den fanns på plats redan vid förvärvet 1974.
Med anledning av dessa uppgifter så kontaktade Fiskejournalen förra veckan Anders Rubensson för att försöka ta reda på vad Jämtkraft egentligen menar med sitt uttalande i insändaren, alltså:
– När är det ekologiskt motiverat och när är det ekonomiskt rimligt för Jämtkraft att bygga en fiskväg?
Anders Rubensson kunde då inte redogöra för detta, utan bad att få återkomma med ett svar.
I går morse skickade Jämtkraft ut ett pressmeddelande om att företaget har upprättat en miljöfond för biologisk mångfald. När Fiskejournalen senare under dagen får kontakt med Anders Rubensson igen uttrycker han sitt missnöje med Fiskejournalens skriverier om Jämtkraft. Sedan lägger han på luren med orden:
– Jag har inga fler kommentarer, jag är ledsen. Tack för samtalet, hej.
Morgan Fihn

HÄR kan du läsa Jämtkrafts insändare till ÖP.

Tidigare notiser som granskar Jämtkraft finns HÄR.

Relaterad nyhet från din region
22 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta