Jämtkrafts fulspel – skicka dina vittnesmål till oss!

Risigt kraftverk. Jämtkraft har länge misskött underhållet av kraftverket Långfors som inte varit i bruk på många år. Nu vill ägarkommunerna att kraftverket överlåts och avvecklas, men Jämtkrafts utredning försvårar processen. Foto: Christer Borg

Kampen om Långforsen i jämtländska Långan har varit en riksföljetong under årtionden. Nu är kampen mer intensiv än någonsin, och chefredaktörerna Martin Falklind och Johan Klingberg har skrivet ett öppet brev, i vilket de riktar svidande kritik mot Jämtkrafts agerande. Har du egen erfarenhet av kraftbolagets fulspel? Hör i så fall av dig till Martin och Johan!

Två av Jämtkrafts ägarkommuner har nu sagt nej till att det ska vara ett kraftverk i Långan. Ändå fortsätter bolaget att streta emot och rent av trotsa sina ägare. Många vittnar om Jämtkrafts långvariga fulspel, och brevet nedan ger en inblick i bolagets missbruk av folkets förtroende.

Läs, dela och höj din röst!

Jämtkrafts fulspel – skicka in fler vittnesmål till oss!
Något står inte rätt till med det samhällsägda bolaget Jämtkraft AB.

Första gången vi noterade det på allvar var nog när dåvarande VD:n Henrik Grill hotfullt tryckte upp en TV-reporter mot en vägg och krävde att få hans inspelade kassett. Det var 2005. Sedan har det bara fortsatt. Mest har det handlat om den olyckliga frågan om Långforsen. Jämtkraft har ju i snart trettio år kämpat för att få bygga upp dammen och det gamla kraftverket. Knappt någon annan tycker det är en bra idé. När striden stod som hetast gick Jämtkraft, med hjälp av hot och fullmakter, in och tog över ordförandeposten i Nedre Långans fiskevårdsområde. Detta för att oskadliggöra en trilskande motståndare till utbyggnaden av forsen. Skandalhistorierna har sedan varit många. Jämtkraft har nödreparerat damm och kraftverk åtskilliga gånger och inte alltid följt lagen.

Bolaget drev en politik i Långanbygden som ledde till att bybor ställdes mot varandra, allt för att härska genom att splittra bygden

Bolaget drev en politik i Långanbygden som ledde till att bybor ställdes mot varandra, allt för att härska genom att splittra bygden. Motsättningarna blev stora och såren djupa. Jämtkraft gav också Mittuniversitetet i uppdrag att utreda konsekvenserna av en Långanutbyggnad, men när rapporten blev kritisk grävde bolaget ner den och hotade universitetsutredarna med att aldrig mer komma ifråga för uppdrag från bolaget.

Senare producerade Jämtkraft en i högsta grad misslyckad reklamkampanj där en kajakpaddlare for omkring i vilda, naturskyddade forsar samtidigt som han utlovade att konsumenten skulle få välja vilken fors denne ville ha el från. Problemet var bara att det inte går att paddla i Jämtkrafts forsar. Där är det ju torrlagt. Allt detta kom fram i den ”motfilm” som Fiskejournalen producerade.

Jämtkraft blev till åtlöje och hamnade på tidningen Miljöaktuellts svarta lista

Jämtkraft blev till åtlöje och hamnade på tidningen Miljöaktuellts svarta lista över företag som inte levde upp till sina miljölöften. Som lösning på detta blockerade bolaget alla sina kontakter med Fiskejournalen.

Här kan du se en kortversion av ”motfilmen”.

Sedan har det bara fortsatt. Henrik Grills efterträdare på VD-posten, Anders Eriksson, proklamerade att biologisk mångfald inte var Jämtkrafts affärsidé. Det när han skulle förklara varför bolaget inte ville bygga någon fiskpassage vid kraftverket i Billsta. Jämtkraft gav helt enkelt blanka fasen i den lokala miljön runt sina kraftverk. Efter det fick Jämtkraft uppenbarligen kalla fötter och vände lite på kuttingen. Nu har bolaget till slut byggt fisktrappor, framhäver sin mijöprofil i Billstaån och slår sig för bröstet. Detta trots att Jämtkraft inte själv satsat många kronor utan i första hand hämtat in bidrag från EU och Naturskyddsföreningen.

Genom åren har Jämtkraft också fortsatt lobba för sina kraftverksplaner i Långforsen. Politiker och andra makthavare har vi flera tillfällen skjutsats med helikopter till Långan i för att påverkas av Jämtkraft. Jämtkraft har lagt ner 10-tals miljoner på processande i domstolar och på annat sätt. Det har varit en massiv och mycket kostsam kampanj under många år.

Till slut tröttnade politikerna i ägarkommunerna på Jämtkrafts agerande

Nu står vi inför det slutliga avgörandet i Långforsfrågan. Den tog ju en ny vändning i vintras. Till slut tröttnade politikerna i ägarkommunerna på Jämtkrafts agerande. De insåg, efter att bolaget och kommunerna utsatts för eviga ifrågasättanden från miljörörelsen, lokala företagare och sportfiskare, att man inte kan ta ytterligare smutskastning av varumärket. Man insåg också att detta inte bara drabbar Jämtkraft utan också regionens och Jämtlands besöksnärings varumärke. Politikerna gav helt enkelt Jämtkraft i uppdrag att överlåta damm och kraftverk till en lokal förening som i sin tur skulle riva ut och återställa forsen. Men vad händer då? Jo, bolaget konstruerar en partsinlaga som de kallar utredning. Där listas det ena hindret efter det andra för att genomföra en försäljning. Sedan toppar Jämtkraft anrättningen med att begära ett fullständigt omöjligt fantasipris för en anläggning som inte fungerar och som kräver en investering på minst 15 miljoner för att leverera el. Jämtkraft kräver ett pris långt högre än vad som betalas för fungerande anläggningar av motsvarande storlek. Det man gör är helt enkelt att sätta sig upp mot sina ägare och för en egen intern linje.

Jämtkraft borde ha och följa en policy där bolaget visar respekt för de skattebetalare det är utsett att tjäna

Sammantaget kan konstateras att bolaget inte är som vilket bolag som helst. Det är ju i grunden samhällsägt. Och även om det naturligtvis ska dra in vinster till sina ägare så måste man kunna ställa lite högre krav. Jämtkraft borde arbeta för en bättre miljö på alla plan, även lokalt i anslutning till sina anläggningar. Jämtkraft borde ha och följa en policy där bolaget visar respekt för de skattebetalare det är utsett att tjäna och för gemensamma samhällsintressen. Jämtkraft borde uppträda med hyfs och respekt. I stället verkar det finnas en intern kultur där bolaget prioriterar sin egen prestige och sina egna intressen och anser sig stå över resten av samhället.

Nu återstår att se hur politikerna hanterar detta. Att Jämtkraft till varje pris vill bygga ett olönsamt kraftverk och förlora pengar, det står bortom varje tvivel. Vi tror dock att politiken tänker ta sitt ansvar och styra detta i rätt riktning, se till att dammen tas bort och forsen återställs. Det gynnar Långanbygden, Krokom, Åre, Östersund, turistfisket, turistnäringen, hela regionen och till sist också Jämtkraft själva.

i slutändan handlar det om ett kraftverk som ska producera lika lite el som ett halvt vindkraftverk

För i slutändan handlar det om ett kraftverk som ska producera lika lite el som ett halvt vindkraftverk. Eller för att ordagrant citera bolaget produktionschef Tommy Borg under ett föredrag: ”Kraftverket kommer att producera väldigt lite el och stå stilla under långa perioder”. Tydligare än så kan det inte bli. Kraftverket ska alltså inte ens vara i drift under långa perioder.

All heder åt de kloka politikerna i ägarkommunerna Krokom och Åre, som nu satt ned foten och säger blankt nej till ett kraftverk i Långan. Det är ju faktiskt de kommunerna som också får ta de stora ekonomiska smällarna när bojkotter och andra sanktioner verkställs om kraftverket byggs. Närmare 90 procent av vattendragen i Krokom är dessutom redan påverkade av vattenkraft, och kommunen levererar enorma mängder el till Jämtkraft. När är det egentligen nog? Under våren 2017 stod även Jämtkrafts ordförande och lovade inför fullmäktige i Östersund att det inte blir något kraftverk i Långforsen om inte Krokoms kommun vill det. Snart får vi veta hur mycket det löftet var värt. Signalerna just nu är att det inte gäller alls längre.

Vi uppmuntrar alla som läser detta att skicka in underlag till oss

Avslutningsvis. Det pågår just nu ett omfattande arbete med att samla in berättelser om hur Jämtkraft burit sig åt gentemot medborgare, tjänstemän och föreningsföreträdare genom åren, i synnerhet i ärendet Långforsen. Vi uppmuntrar alla som läser detta att skicka in underlag till oss, så att vi kan ta med det i den samlade dokumentationen, oavsett om det handlar om falsk marknadsföring, tomma löften eller annat så kallat fulspel.

Martin Falklind, chefredaktör Fiskejournalen (martin.falklind@svenskamedia.se)

Johan Klingberg, chefredaktör Allt om flugfiske (johan.a.klingberg@telia.com)

I samarbete med skattebetalare i kommunerna Berg, Krokom, Åre och Östersund.

 

Annons
AKTUELLT

Suveräna sviten av ledande teamet i Höstborren

Tävlingen Höstborren/TheBig5 befinner sig snart på upploppet, där 436 personer fördelat på hela 179 team ska göra upp om vilket team som är bäst i Sverige. Grundomgången avslutas 18 november, och helgen efter väntar finalen i Västervik. Leder just nu gör Team Naviguide/RenzStein, med en suverän svit på 248 centimeter, vilket alltså innebär att nästan

Tove tar upp kampen om kvicksilverskandalen

Den tickande miljöbomben med kvicksilvertunnorna utanför Sundsvall, som Fiskejournalen rapporterade om tisdagen 9 oktober, engagerar nu allt fler. Sundsvallsbon Tove Gulliksson tillhör dem som agerar både gentemot myndigheter och allmänhet. – Jag är i grunden konstnär och designer och kan inte lyfta upp de här tunnorna själv, men jag tänker hålla samtalet om det här

Kanske kan just din drömfisk bli ett konstverk

Är du en grym fiskfotograf? Då kanske det är läge att ta ditt intresse ett steg längre och samarbeta med professionella designers. Företaget Viltmotiv letar nämligen efter fler spännande objekt som de kan göra tavlor av. Det är designern och fotografen Staffan Johansson i Värmland som ligger bakom företaget Viltmotiv, som tillverkar posters, tavlor, affischer

Toppresultat i Testeboån – se filmen på lekande fisk

Fiskevård lönar sig. Det kan ta tid, möta på motstånd och verka hopplöst i processen mot målet, men jodå – oftast kommer belöningen. Nu kommer ännu fler glädjande rapporter om att insatserna i Testeboån gett resultat. 2017 noterades en rekordstor utvandring av lax- och öringungar trots att ingen utsättning gjorts sedan 2006. Och nu visar

Kajakfiskaren Daniël berättar om monsterborren

Har ni svårt att slita blicken från bilden? Ja, vi också. Ni kanske ska titta en gång till innan ni fortsätter att läsa. Då kan vi berätta att den här abborren inte är fångad i ert hemmavatten. Den är nämligen fångad i Nederländerna, men naturligtvis är den alldeles för stor för att inte uppmärksamma även i

Magiskt möte med gäddmadam för Team Mörsil

Vi vågar påstå att få fisketeam är mer hängivna än medlemmarna i Team Mörsil. De fiskar i vått, torrt, kallt och varmt – och då kommer till slut den välförtjänta belöningen. Ni som följer Team Mörsil, Fredrik Eriksson och Robin Hernerud, på sociala medier vet att de har spöna ute i både i ur och skur.

Ta det kallt – läs heta nummer 8 av Fiskejournalen!

Ja – det blir kallare, men fisket kan fortfarande vara glödhett! Höstens sena timme kan få både de största gäddorna och tjurigaste rödingarna att vakna till, och då får du naturligtvis inte missa senaste numret av Fiskejournalen som finns ute i butik nu. Våra experter bjuder på sina bästa tips, allt för att du ska

Sista rycket i Höstborren – utmana toppteamen

Hemma i soffan vinner man inga tävlingar, så ut med er och kriga! Den uppmaningen kommer från Daniel Lovestedt, som arrangerar det rikstäckande evenemanget Höstborren. Det är 179 team som har anmält sig till tävlingen, där det gäller att registrera de fem längsta abborrarna. Vinnarna i varje zon vinner en plats i finalen, som avgörs

Vem har skitit i min eldstad?

Hej! Jag heter Gunnar Westrin och bor i Råneå. Jag är mångårig medarbetare i Fiskejournalen och luttrad fjällfarare med allt vad det innebär. Under rubriken ”Westrin ryter till” kommer jag fortsättningsvis, med jämna eller ojämna mellanrum, att tycka till om det mesta som handlar om sportfiske, miljö, etik med mera. Har du ett hett tips

Besvikelse efter EU-möte – torsken under hård press

Ja, det blev visserligen en minskning av torskkvoten i östra Östersjön. Men nej, det blev långt ifrån så mycket som forskare och miljöorganisationer hoppats på. Det blev snabba förhandlingar när 2019 års fiskekvoter i Östersjön skulle avhandlas under ett möte i Luxemburg, men det blev ingen framgång ur svensk synvinkel. Resultatet blev en minskad torskkvot i

Annonser

TYCK TILL!

Vad fiskar du helst på hösten?

Visa resultat

Loading ... Loading ...