Frågan är hur många, eller snarare få, fiskar som tar sig ända hit där Klarälven övergår i Trysilälven? Foto: Pär Gustafsson
Nu ska Klarälvens laxar få det bättre. Genom att förbättra lek- och uppväxtmiljöer, bygga fiskpassager och införa en mer miljöanpassad reglering av älven ska fisk kunna återkolonisera habitat i Norge. Projektet, som pågår fram till 2020, drivs av Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark och är delvis EU-finansierat.
Två länder – én elv. Så heter det nystartade projekt som bland annat har ambitionen att förstärka Klar- och Trysilälvens lax- och öringbestånd. Dessutom ska förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras liksom möjligheterna till en omfattande sportfisketurism. Projektet är en uppföljning av projektet Vänerlaxens fria gång, men kommer fokusera mer på konkreta åtgärder.
”Det är dags att gå från ord till handling”
– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.
Projektet kommer att lägga stor kraft på att förbättra situationen vid fem av älvens kraftverk. På den svenska sidan finns nio kraftverk och på den norska älvsträckan två. Dessa reducerar kraftigt fiskens chans till lek och överlevnad. Effektiva passager för uppvandring saknas och om leken lyckas är nedvandringen riskabel.
Klarälvslax i lekskrud. Foto: Länsstyrelsen Värmland
”Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena…”
– Tidigare studier har visat att endast omkring hälften av leklaxen når lekområdena samt att 70-85 procent av smolten och uppemot 99 procent av kelten dör när den vandrar nedströms mot Vänern. Dessa förluster är oförsvarbara, inte minst när det gäller en så pass speciell laxstam som Klarälvslaxen. Vi måste och kommer därför arbeta för att åtgärder genomförs som ökar överlevnaden, säger projektsamordnare Grete Algesten vid Länsstyrelsen Värmland.
Snart mot en ljusare framtid. Laxunge från Klarälven. Foto: Peter Andersson
För att det ska uppnås behövs det byggas effektivare fiskpassager för uppströms- och nedströmsvandring vid de kraftverk som bedöms ha störst effekt på laxpopulationen. Med rätt åtgärder vid kraftverken och med restaurerade livsmiljöer skulle antalet lekande vildfödda laxar kunna öka från dagens 500-1000 till 5-6000 per år inom en 10-årsperiod. Älvens fulla potential är ännu större, men då krävs att hela den norska delen av älven återkoloniseras. Dessutom behöver vattnet regleras med större varsamhet så att bättre miljöförutsättningar skapas för de unika och hotade arter som lever i och vid Klarälven.
Projektet är treårigt och pågår fram till 15 mars 2020. Totalbudget är på 17,5 miljoner kronor och täcks till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande medel kommer från Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten och det norska Miljødirektoratet.
Fortum, som äger samtliga kraftverk på den svenska sidan, är inte aktiva i projektet men har en plats i dess referensgrupp.
