”Körkort” för fritidsbåtar

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår att regeringen inför krav på behörighetsbevis och åldersgränser för snabbgående fritidsfartyg till sjöss.  HaV föreslår också att den nuvarande vattenskoterförordningen upphävs.
– Farliga och miljöstörande beteenden till sjöss orsakas främst av snabbgående farkoster, oavsett om det är en gummibåt, motorbåt eller en vattenskoter. Vi ser därför inte att en särreglering för vattenskotrar är motiverad. I stället bör fokus sättas på att stoppa farliga och miljöstörande beteenden till sjöss, säger Christer Larsson.
I juni fick HaV i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera möjliga olägenheter för människors hälsa och för miljön från vattenskotrar och andra mindre motordrivna vattenfarkoster. I uppdraget ingick också att föreslå författningsändringar för att komma tillrätta med problemen.
– Vi utgick från vattenskotrar och andra mindre vattenfarkoster men insåg ganska snart att problemen inte är unika för dessa. Den teknikutveckling som skett sedan början på 1990-talet gör att vattenskotrar i dag också är både miljövänligare och tystare. Vi ser inte att de skulle påverka havs- och vattenmiljöer mer negativt eller vara farligare för människor än exempelvis snabbgående båtar, säger Christer Larsson, utredare vid enheten för havsplanering och maritima frågor och den som lett utredningen om vattenskotrar.
Snabbgående farkoster körs ofta i strandnära miljöer och över grunda bottnar som är viktiga produktionsområden för både land- och vattenlevande arter. Båtsäsongen sammanfaller också med den känsliga reproduktions- och uppväxttiden. Båttrafik orsakar buller, vibrationer och vattenströmmar som bidrar till en ökad stranderosion. Studier visar att fisk och däggdjur påverkas negativt, exempelvis stressas tumlare av ljud från båtmotorer på mycket stora avstånd och vilket kan leda till nedsatt immunförsvar och ökad dödlighet hos ungar. Flera fågelarter är känsliga för störningar från båttrafik, bland annat storlommen, smålommen, fiskgjuse, havsörn och pilgrimsfalk. Vattenskotrar och andra mindre farkoster är också lätta att flytta mellan olika vattenområden vilket ökar risken för spridning av exempelvis kräftpest.

Förarbevis från 15 knop
Gällande vattenskoterförordningen innehåller förbud mot att använda vattenskoter utanför särskilt tillåtna områden men de åtal som väckts har ofta ogillats. Främst på grund av svårigheter att visa att länsstyrelsen, som förordningen kräver, tagit ställning till länets vattenområden och pekat ut de vattenområden där det kan vara tillåtet att köra vattenskoter.
HaV föreslår i stället regeringen att det införs två olika krav på behörighetsbevis, dels för fritidsfartyg som kan uppnå hastigheter om minst 35 knop, dels för fritidsfartyg som kan uppnå en hastighet om minst 15 knop. Behörighetsbevisen ska också kopplas till åldersgränserna 18 respektive 15 år. För det lägre behörighetsbeviset anser HaV:s utredare att det bör ingå grundläggande kunskap om sjöregler, navigering och miljö. För fritidsfartyg som kan uppnå minst 35 knop föreslås krav på en behörighet för höghastighetsfartyg med körträning i utbildningen.
– I högfartsutbildningen bör fokus ligga på riskmedvetenhet och vilka skador som kan uppstå på grund av körningen såväl på miljön som för föraren eller andra, det ska inte ses som en träning i att köra fort, säger Christer Larsson.
De som redan har skaffat sig motsvarande kunskaper ska kunna tillgodoräkna sig denna. HaV föreslår att Transportstyrelsen får i uppdrag att utforma utbildningarna samt ansvara för utfärdandet av behörighetsbevis. Sjöpolisen och kustbevakningen föreslås stå för övervakningen av att den föreslagna lagen efterlevs.
– Vi bedömer att krav på utbildning och behörighetsbevis är bättre och mindre inskränkande  än att förbjuda körning med vissa farkoster eller inom vissa områden, säger Christer Larsson.
HaV:s kartläggning visar att störningar av vattenskotrar ofta beror på att de körs inom mindre områden med ojämn körning och snabba svängar. Badande upplever ofta rädsla och obehag. HaVs utredare menar dock att även andra farkoster, exempelvis RIB-båtar, racerbåtar eller motorstarka båtar, kan ge liknande risker och olustkänslor.
Rapporten har tagits fram i samarbete med en referensgrupp där Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Boverket, Sjöpolisen, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och länsstyrelsen ingått. HaV:s utredare har också haft kontakt med kommuner, branschföreträdare, intresseorganisationer, föreningar och myndigheter i våra grannländer.
– De myndigheter och andra organisationer som vi samrått med har i de flesta fall varit positiva till att krav på behörighetsbevis införs. Här är dock Transportstyrelsen av en annan åsikt. Naturvårdsverket å sin sida delar inte vår slutsats att vattenskoterförordningen kan upphävas utan att detta går ut över miljön, säger Christer Larsson.
Havs- och vattenmyndighetens bedömning är att förslaget om behörighetsbevis är en åtgärd som kommer att öka den generella kunskapen bland båtförare om deras påverkan på sin omgivning, vilket förväntas leda till ett ökat hänsynstagande till sjöss. Möjligheten att skydda vissa områden från viss form av fartygstrafik gör att länsstyrelsen eller kommunen kan anpassa skyddet efter vad som ur ett övergripande perspektiv bedöms som speciellt skyddsvärt på olika platser oavsett om det är badande vid en badplats, häckande fåglar eller lugnet i en naturhamn. För att specifika störningar som kan uppkomma vid körning i vissa områden ska undvikas, kan olika typer av föreskrifter användas i större utsträckning än idag, menar HaV:s utredare.
Här kan du läsa HaV-utredningen