Krafttag för vatten

Många vattenkraftverk gavs tillstånd innan kvinnor fick rösträtt.

I dag kom Vattenverksamhetsutredningen med sitt slutbetänkande. Sammantaget ger utredningens förslag flera viktiga pusselbitar för en bättre vattenförvaltning, vad gäller både dikning och vattenkraft.
Utredningen kom redan i höstas med ett delbetänkande och förslag om nyprövning för de över 2000 kraftverk, eller 94 procent, som idag inte har tillstånd i enlighet med modern miljölagstiftning. Att anpassa vattenkraften är en förutsättning för att Sverige ska klara vattendirektivets krav på god ekologisk status i rinnande vatten och slippa böter från EU.
– Många av våra vattenkraftverk fick sina tillstånd innan kvinnor fick rösträtt i Sverige och då saknades krav på miljöhänsyn. Därför är utredarens förslag på miljöprövning en bra nyhet för alla som älskar fiske, miljö och friluftsupplevelser, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.
Havs -och vattenmyndigheten beräknar att en miljöanpassning av svensk vattenkraft enbart kommer att motsvara ett totalt bortfall på ca 1,5 TWh, vilket är långt mindre än den el som svensk vindkraft tillväxer med varje år. Den viktigaste vattenkraften, den som används till samreglering med andra energikällor, kommer knappt att påverkas alls.
– Nu är det viktigt att partier i båda de politiska blocken kommer överens om att följa utredningens väl genomarbetade förslag. Vattenkraftverk ska givetvis miljöprövas på samma sätt som annan industri. Utredningens förslag kombinerar god elförsörjning med hänsyn till livet i vattnet. Då kan vi klara inte bara EU:s bindande miljökrav, utan även riksdagens miljömål, säger Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen.
Läs tidigare notiser om Vattenverksamhetsutredningen.