Kungens tal på Levande laxälvar

H.M. Konung Carl XVI Gustaf finns med på konferensen Levande laxälvar i Umeå. Foto: Martin Falklind

Idag inleds konferensen ”Levande laxälvar” i Umeå. Det är Länsstyrelsen i Västerbotten och Havs- och Vattenmyndigheten som är arrangörer.  Framtidens förvaltning av laxen i Östersjön såväl som längs älvarna är exempel på vad som kommer att diskuteras. Deltar gör bland annat landets länsstyrelser samt personer från Miljödepartementet.

H.M. Konung Carl XVI Gustaf inledde konferensen med ett tal, där Kungen redogjorde vikten av god en förvaltning av våra vatten. Här kan du läsa hela Kungens tal:

Kära vänner,

Jag gläds varje gång jag får möjlighet att återvända hit till det storslagna Västerbotten. Detta tillfälle är dessutom lite extra speciellt. En av de frågor som verkligen ligger mig varmt om hjärtat ska avhandlas under kommande tre dagar, nämligen hur vi tillsammans ska restaurera och förvalta våra vatten i Sverige.

Jag vet också att Västerbottens län ligger långt framme med arbetet inom dessa områden.

Vårt Sverige, med den välfärd och det välstånd vi har idag beror i stor utsträckning på vattnet, eller den inneboende kraften i vattnet.

I det lilla perspektivet har små vattendrivna kvarnar eller sågverk varit av en central betydelse för varje litet samhälle längs med bäckar, åar och älvar i vårt avlånga land.

I det större perspektivet har produktionen från kraftverken bidragit med energi åt vår viktiga basindustri. Vattendragen har också utgjort synnerligen viktiga transportleder för timret från det skogsrika inlandet till förädlingsindustrierna vid kusten. Vi ska naturligtvis inte heller glömma den födotillgång sjöarna och vattendragen bidragit med.

Men, tyvärr är det också så att människans nyttjande av vattnet har orsakat negativa konsekvenser för många av de arter som är knutna till dessa livsmiljöer.

Många arter, till exempel lax och öring, begränsas kraftigt av olika typer av vandringshinder.

När det gäller hållbar förvaltning vill jag dela med mig av en egen erfarenhet från Forsavan – min del av Tärnån.

Sedan 1930-talet har statistik förts över fisket i vattendraget och vi har tydligt sett att storleken på öringen minskat högst påtagligt under åren. Vi beslutade 2010 att utreda orsakerna till detta genom att genomföra årliga biologiska undersökningar i ån. Utifrån resultaten från dessa undersökningar har den viktiga förvaltningen av fiskbeståndet anpassats. Dessa insatser har gett resultat och vi ser nu att både antal och storlek på fisken ökar. Detta är ett lokalt exempel men motsvarande problembild finns förstås i många andra vattendrag.

I Sverige är det ungefär 1,6 miljoner svenskar som fritidsfiskar. Fritidsfisket är viktigt för rekreation och folkhälsa. Det bidrar även till en nära kontakt med naturen och lockar dessutom turister till den svenska landsbygden vilket skapar möjligheter till företagande och bidrar till sysselsättning.

Givetvis måste det också finnas utrymme för ett väl fungerande yrkesfiske.

Därför det är viktigt att fisket förvaltas både långsiktigt och hållbart.

Jag ställer mig ibland frågan, vilka vatten vill vi att våra barnbarn ska ärva?

Ett av Sveriges miljökvalitetsmål är ”Levande sjöar och vattendrag”. Detta mål tillsammans med flera EU-direktiv styr inriktningen på vår miljöpolitik för att vi ska kunna lämna över en bättre miljö till kommande generationer.

Våra sjöar och vattendrag ska vara naturliga och ekologiskt hållbara. Det är många växter och djurarter som är beroende av att vattendragen får flöda fritt med variationer efter årstider och väderförhållanden.

Vi måste se helheten för att långsiktigt garantera fungerande ekosystem i våra vatten. Vattendragen är trots allt landskapets blodådror. Sötvattnets ekosystem bidrar med allt från dricksvatten, fiske och rekreation men även livsviktiga miljöer för olika arter.

Och det är detta som jag önskar att våra barnbarn och efterföljande generationer ska få uppleva.

Med dessa ord förklarar jag 2015 års restaurerings- och förvaltningskonferens öppnad.

Annons
AKTUELLT

Mäktiga hugg i Artjakten

Högtryck råder över Sverige och detsamma gäller för Artjakten – landets roligaste sommartävling för barn och ungdomar. Den senaste veckan har mängder av fiskar anmälts, bland annat Isac Larssons skäggtorsk från ett vrakfiske på västkusten.

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Fin film om gäddfabriker

Är du nyfiken på hur en gäddfabrik fungerar? Kika i så fall på Linus Gradins kortfilm som förklarar just detta. Sportfiskarnas gäddexperten Olof Engstedt medverkar och berättar om ett lyckat projekt i Blekingevattnet Vambåsa.

Makrillen är här – så tar du den!

En av våra mest älskade fiskar har nu återkommit till vår saltstänkta kust. En makrill på kroken glädjer alla och får man fler på en gång går pulsen lätt i taket. Här kommer en rad tips på hur du fångar det grönsvarta guldet under den tidiga säsongen!

Östersjöflundran – unik art i Östersjön

Östersjöns skrubbskäddor är genetisk isolerade från varandra och tillhör två olika arter. Upptäckten gjordes i fjol och nu har forskarna beslutat att den art som endast lever i Östersjön ska heta Östersjöflundra, Platichthys solemdali.

Tidernas 3 bästa gäddbeten

Genom att gräva bland 40 000 storfångster i Recordfiskregistret och Storfiskregistret har Fiskejournalen tagit fram de tre beten som fångat flest storgäddor, alltså gäddor över 7,5 kilo. Om du vill ha en storgädda, är det vobbler som gäller, enligt statistiken. På tredje plats finner vi en klassiker, nämligen Hi-Lo från ABU. Men det var stor

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...