Hur ska man få fler ungdomar att bli intresserade av ekologi och fiskevård? Svaret är förstås att ta med dem i ut i verkligheten. Elever från Norrevångsskolan i Karlshamns kommun har de perfekta förutsättningarna för detta, eftersom Mörrumsån rinner bakom knuten. " /> Laxen i fokus under lekfulla utomhuslektioner | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

1 år sedan Sverige Anders Lundin
Elever från Norrevångsskolan i Karlshamn under en utelektion vid Mörrumsån. Foto: Sveaskog/Bengt Nyberg.
Laxen i fokus under lekfulla utomhuslektioner

Hur ska man få fler ungdomar att bli intresserade av ekologi och fiskevård? Svaret är förstås att ta med dem i ut i verkligheten. Elever från Norrevångsskolan i Karlshamns kommun har de perfekta förutsättningarna för detta, eftersom Mörrumsån rinner bakom knuten.

År 2019 är Laxens internationella år, och det äger rum många aktiviteter runt om i landet för att uppmärksamma laxen. Mörrumsån är ett av landets mest klassiska vatten för sportfiske efter lax, och under ledning av Mörrums Kronolaxfiske och Blekinge folkhögskolas fiskevårdslinje får eleverna lära sig mer om ån och vad som finns i vattnet alldeles utanför deras skola. Det handlar helt enkelt om lektioner utomhus, där eleverna går på djupet i lärandet om laxen.

Till undervisningen har ett ”kunskapssläp” avsett för uteskola tagits fram. I släpet finns vattenkikare, luppar, vadare för barn, insektsnycklar, information om vattnets kretslopp med mera.

– Allt i syfte att skapa ett intresse och förståelse för vattendrag och miljö i allmänhet samt naturligtvis i synnerhet Mörrumsån. Vi har sedan tidigare ett samarbete med Blekinge folkhögskolas fiskevårdslinje, vilket innebär att vi engagerar elever i ett brett spann, från mellanstadiet upp till vuxen ålder, säger Ida-Maria Rigoll, platschef för Mörrums Kronolaxfiske som också ingår i statliga Sveaskogs verksamhet.

Läs mer om fiskevårdsarbetet i Mörrum här nedan:

https://www.fiskejournalen.se/fisket-i-morrumsan-gar-fran-flopp-till-hopp/

Relaterad nyhet från din region
9 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta