Den lilla marlinlarven driver omkring pelagiskt innan den kan simma med egen kraft.[/caption]Blue Marlin är en av världens största, starkaste och snabbaste fiskar. Som vuxen kan den väga upp mot tusen kilo. Trots sin storlek som vuxen, är den mycket sårbar. " /> Litet yngel blir stor marlin | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Mathias Arnham
Litet yngel blir stor marlin

Den lilla marlinlarven driver omkring pelagiskt innan den kan simma med egen kraft.


Den lilla marlinlarven driver omkring pelagiskt innan den kan simma med egen kraft.

Blue Marlin är en av världens största, starkaste och snabbaste fiskar. Som vuxen kan den väga upp mot tusen kilo. Trots sin storlek som vuxen, är den mycket sårbar.
Organisationen The Billfish Foundation jobbar för att rädda speciellt spjutfiskar, men även alla havets stora predatorer. Det är främst de stora predatorerna som de sista årtiondena har försvunnit med en rasande fart, något som påverkar havens ekosystem i grunden.
Det stora hotet mot såväl spjutfiskar, tonfiskar som hajar är yrkesfisket. Med allt mer raffinerade redskap tömmer fiskeflottorna haven på toppredatorer.

The Billfish Foundation
The Billfish Foundation, TBF, jobbar med att både påverka fiskepolitiken över världen, samtidigt som de arbetar med forskning. För att kunna rädda fiskarter måste man också ha kunskap om fiskarnas hela livcykel. Var föds de små ynglen och var växer de upp?

När det gäller marlinyngel, kläcks de till havs och driver sedan omkring i våra världshav för att växa till sig. Men kunskapen generellt om våra stora rovfiskbestånd och deras föryngring, är förvånansvärt låg. Var vithajarna förökar sig är till exempel fortfarande höljt i dunkel.
Vill du hjälpa till? Ett sätt är att gå med i TBF, The Billfish Foundation. De verkar för att få till ett ekologiskt hållbart sportfiske, där inkomsterna från sportfisket är ett så bra alternativ till yrkesfiske att hela regioner väljer bort rovfisket. Till sportfisket kopplar TBF ett märkningssystem där varje marlin, tonfisk eller haj märks vid återutsättning. På så sätt skapas forskningsunderlag där kunskap om arternas förflyttningar kan samlas in.
Gå med i The Billfish Foundation

Maria ÅLander

Relaterad nyhet från din region
7 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta