" /> Magen viktig när laxen vandrar | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

4 år sedan Sverige Hans Hällman
Åmynningar är nödvändiga men riskabla platser för lax på väg mot havet. Foto: Padraic, Flickr
Magen viktig när laxen vandrar

Varför trotsar havsvandrande laxfisk åmynningarnas faror? Nu har forskare upptäckt att det delvis beror på att magen måste kalibreras.

Många laxfiskar vandrar ut i havet för att äta sig stora och starka. Men vägen dit kantas av faror. En av de mer riskabla platserna är åmynningar, där bland annat rovfåglar utgör ett betydande hot. Men varför uppehåller sig då den vandrande fisken i dessa farofyllda vatten? Det beror sannolikt på flera orsaker, men nu visar en studie från Göteborgs universitet att magtarmkanalen måste hinna inställa sig för att upprätthålla kroppens salt- och vattenbalans. Det sker bland annat genom att tarmrörelserna och blodflödet till magtarmkanalen ökar.
− De förändringarna som sker i magtarmkanalen är helt nödvändiga för att fiskarna ska överleva vandringen. Misslyckas de att kompensera för det salta havsvattnet kommer fiskarna snart att dö av uttorkning, säger forskaren Jeroen Brijs.

”De förändringarna som sker i magtarmkanalen är helt nödvändiga för att fiskarna ska överleva”

Studien visar att tiden det tar för dessa fysiologiska förändringar överensstämmer med tiden som många laxfiskar normalt tillbringar i åmynningens bräckvatten, och att farorna helt enkelt är nödvändiga att trotsa.

− Resultaten visar att även om fiskarna riskerar att bli tagna av rovfåglar så är de tvingade att stanna i åmynningen så länge att deras magtarmkanal har nog med tid för att kalibrera sig, säger Jeroen Brijs.

Läs mer om studien här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
2 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Johan Wernersson utmanade kylan och fick sin efterlängtade fisk. Foto: Privat
Johans kyliga fångst friskade upp Storfiskregistret

Januari kan väl knappast beskrivas som metets högtid, men de som utmanar kylan kan plötsligt hamna i rampljuset. Johan Wernersson fick exempelvis en ljusskygg fisk som friskade upp Storfiskregistret.

Johan och hans vapendragare Alexander Johansson bestämde sig för att inleda året med en fiskesatsning, och redan 1 januari började de med gäddfiske på öppet vatten, vilket resulterade i ett gäng fiskar. Det var dock dagen efter som den stora klev på – och då en helt annan art.
– Vi skulle meta några dagar, och var ute efter färna, id eller lake. Det var blött kallt och lerigt, berättar Johan för Fiskejournalen.

De började meta (bottenmete med glidtackel, hel räka med skal) runt 14-tiden och hade inte ett pet under hela dagen. Så fort mörkret lade sig small det dock till i Johans spö.

– Ett rejält hugg! Jag lyfte spöet och kände att det var en riktigt kraftfull fisk. Det blev en rejäl kamp och fisken gick rakt in i Alex lina och det blev kaos i mörkret, tur vi hade pannlampor.
Först trodde de att fisken hade gått loss, men Alex kände på linan och insåg att den var kvar och tillsammans fick de handdrilla in fisken.
– Till slut handlandade jag den med lera upp till kängskaftet, och när den ligger på mattan så inser jag att det är min största färna nånsin!


Den största i januari
Fisken var hela 59 centimeter lång och vägde 2 630 gram.
– Detta är den största färnan som någonsin regestrerats i januari. Senast inregistrerade färnan i januari var 1992, berättar Johan efter att ha dubbelkollat med Sportfiskarnas storfiskregister.

Vilka tips har han då till dem som vill fånga en kylig färna?
– Mina tre bästa tips för färna är hitta den djupaste hålan där färnorna patrullerar denna tid på året. Bottenmeta med hel räka med skal på, stort bete ger stor fisk – samt använd handvärmare och pannlampa.
Tack för tipsen Johan, och grattis till en präktig fisk, säger vi på Fiskejournalen!

Du kanske även gillar detta