Siktdjupet är en av de mest grundläggande mätningarna för att hålla koll på till exempel övergödning. Nu kan alla vara miljöövervakare och bidra till det stora globala forskningsprojektet. Siktdjupet är en av de mest grundläggande mätningarna för att hålla koll på till exempel övergödning. Nu kan alla vara miljöövervakare och bidra till det stora globala forskningsprojektet.[/caption] " /> Mät siktdjupet i sommar! | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Mät siktdjupet i sommar!
Siktdjupet är en av de mest grundläggande mätningarna för att hålla koll på till exempel övergödning. Nu kan alla vara miljöövervakare och bidra till det stora globala forskningsprojektet.

Siktdjupet är en av de mest grundläggande mätningarna för att hålla koll på till exempel övergödning. Nu kan alla vara miljöövervakare och bidra till det stora globala forskningsprojektet.

Med en vit rund skiva och en mobiltelefon kan du vara med i världens största kartläggning av växtplankton. Växtplankton är basen för hela den marina födoväven, men det är okänt hur de reagerar på klimatförändringar. Siktdjupet avspeglar hur mycket plankton det är i vattnet. I ett nytt internationellt projekt, som Havsmiljöinstitutet deltar i, uppmanas sjöfarare att mäta siktdjupet. Mätningen är enkel och snabb och kan sätta extra krydda på sommarens fisketurer eller segelsemestern i skärgården.
Växtplankton är basen i hela den marina födoväven. Det är därför viktigt att förstå hur de kommer att påverkas i framtiden när klimatförändringarnas effekter väntas bli allt tydligare. Om klimatförändringarna påverkar växtplanktonen negativt kan det få stora konsekvenser i hela näringskedjan och drabba till exempel fisket. Effekten kan också bli omvänd och växtplanktonen blir fler. Då har klimatförändringarna en påverkan som liknar övergödning och algblomningarna kan bli vanligare eller kraftigare.

För att få en bättre förståelse för hur klimatförändringar påverkar förekomst av växtplankton och algblomningar har ett internationellt projekt satts igång som Havsmiljöinstitutet stödjer. Alla som vill kan delta i projektet genom att mäta siktdjup på olika platser. Siktdjupet, som visar på vattnets klarhet, hänger ihop med hur mycket plankton som finns i vattnet. Ju fler plankton, desto grundare siktdjup. Djupet kan variera kraftigt från plats till plats och mellan olika årstider.
– Vid kraftiga algblomningar kan siktdjupet vara mindre än en meter, säger Daniel Hansson, oceanograf och projektledare vid Havsmiljöinstitutet.
Mätningarna av siktdjupet genomförs med hjälp av en vit rund skiva som sänks ner i vattnet tills den inte lägre går att se. Djupet uppskattas och rapporteras in via en app i mobiltelefonen. Möjligheten att samla in mycket data från svenska havsområden är stor. Enligt båtbranschens riksorganisation färdas en tredjedel av den vuxna svenska befolkningen minst en gång om året i en fritidsbåt.
– Mätningen går snabbt och är lätt att genomföra. Det funkar perfekt nära man är ute med motor- eller segelbåten, säger Daniel Hansson och fortsätter. Siktdjupet är en av de mest grundläggande mätningarna för att hålla koll på till exempel övergödning. Nu kan alla vara miljöövervakare och bidra till det här stora globala forskningsprojektet.
Mer information om projektet finns på projekthemsidan http://www.siktdjup.se. Här går det också att ladda ner appen och läsa mer om siktdjupsmätningar och hur man billigt och enkelt bygger sin egen siktdjupsskiva. Det går också att se alla mätningar som rapporterats in från hela världen.

Relaterad nyhet från din region
3 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Palle Sköldblom tillhör dem som är kritiska till förslagen om förbud i Kalmarsund. Foto: Privat
Sportfiskare rasar mot förbudsförslag i Kalmarsund

Sportfisket efter storabborrar i Kalmarsund är rikskänt och omskrivet. Frågan är dock hur själva abborrbeståndet mår? Inte tillräckligt bra, anser i alla fall Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten som vill införa många nya fredningsområden.

Fiskejournalen skrev i december om den remiss som Havs- och Vattenmyndigheten skickat ut angående nya fredningstider och förbudsområden på kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län.
Detta skedde efter en hemställan från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Östergötland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län. Utifrån detta föreslog Havs- och vattenmyndigheten regeländringar för att stärka bestånden av framför allt abborre, gädda, gös och öring.

Det berömda sportfisket i Kalmarsund skulle påverkas på flera sätt, eftersom flera av de mest populära vikarna skulle få fiskeförbud mellan 1 januari–31 maj, bland dem Timmernabbsviken, Mönsteråsviken och Lervik. I Smältevik föreslås dessutom allt fiske förbjudas till och med 2027.  Här hittar du förslagen om fredningsområden.

Kan börja gälla 1 mars
Totalt rör det sig om 64 stycken nya- och 29 justerade fredningsområden, och förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2021.
HaV bedömer att de föreslagna förändringarna skulle stärka skyddet för biologiskt- och socioekomiskt värdefulla arter, och att fisket skulle bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Myndigheten konstaterar att beståndet av abborre och gädda utsätts för ett mycket stort tryck från fisket i kombination med skarv, säl och spigg, och det är därför viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska de sammanlagda effekterna.

En del av ovanstående resonemang har fått många sportfiskare att se rött, som menar att förslagen missar målet. En av dessa är Palle Sköldblom i Oskarshamn, som tillsammans med flera andra svarat kritiskt mot förslaget.
– Även vi sportfiskare anser att något behöver göras, men vi vill att man tar på sig arbetshandskarna och gör något åt grundorsaken – den misslyckade reproduktionen. Dessa nya förbud kommer vara verkningslösa och i längden skada mer än vad det gör nytta. Länsstyrelsen har inte gjort sin konsekvensanalys korrekt. För att stärka reproduktionen och värna om alla arters fortlevnad behövs helt andra åtgärder, säger Palle Andersson till Fiskejournalen.

Ser andra orsaker
Han själv har fiskat i Kalmarsund sedan 1985, och gör ungefär 50 fiskepass per år. Orsaken till att fisken i Östersjön har reproduktionsproblem har inte alls med sportfisket i Kalmarsund att göra, anser han och de andra som svarat på remissen. De pekar i stället på andra faktorer, såsom att övergödning har rubbat balansen i Kalmarsund och att det storskaliga yrkesfisket är den egentliga boven.
– Tidigare betade strömming och torsk ner spiggens bestånd och höll det på en mera lagom nivå. Numera saknar den nästan fiender och kan sprida sig ohämmat och därför äta upp alla andra arters yngel redan innan de hunnit passera gulsäcksstadiet.

Palle och hans medförfattare har presenterat en rad egna förslag på hur beståndet av både abborre och gädda i stället kan skyddas i Kalmarsund, vilka du även kan läsa här på Swedish Anglers hemsida.
– Beståndet av storvuxen abborre är i Timmernabben liksom i Smältevik talrikare än någonsin i historien. Vi tar inte hem dessa arter för konsumtion eftersom vi ser att balansen mellan yngel och vuxen fisk är störd. Därför vill vi påstå att sportfiskare i Kalmarsund i det närmaste utövar 100 procent catch & release.

Vill ha annan metod
Redan sedan 1998 finns det ett fiskeförbud i Kalmarsund från 1 april till 31 Maj. Enligt Palle härstammar de stora abborrarna i Kalmarsund från årsklasser tidigt 1990-tal, innan detta förbud togs i laga kraft, så inte ens dessa är från åren efter att förbudet infördes, anser han.
– Om man inte på 20 år lyckats få bestånden av fisk att återhämta sig genom förbud, borde man inte då tänka till och försöka med en annan metod? Frågan är också hur mycket inskränkningar man kan göra i Lagen om det fria handredskapsfisket, frågar han sig.

Det ska dock påpekas att vissa sportfiskare ställer sig bakom ett ökat skydd i Kalmarsund, som menar att fisketrycket är för högt och att beståndet måste få återhämta sig.
Senast 31 januari 2021 ska alla remissvar ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten. Här hittar du hela remissen!

Fortsättning följer med andra ord.

 

 

Du kanske även gillar detta