Megabborre bjöd på stor dramatik

Varken braxen eller gädda. När Patriks väldiga abborre till slut gav sig tillkänna blev det olidligt spännande. Den urstarka fisken vägde 1,76 kilo och släpptes varsamt tillbaka efter ett par snabba bilder. Foto: Patrik Larsson

Var det en stor braxen som hade tagit flugan? Eller rent av en gädda? När den randiga kroppen visade sig i ytan blev det plötsligt allvar – Patrik Larsson hade krokat en drömabborre! Läs här hans egen berättelse om när hans livs fisk nästan fick flugspöt att knäckas!

”Regn stod som spön i backen och ån rann högt och fort när jag och min bror kom ner till vattnet med våra vadare. Som tur var avtog nederbörden och en lätt vind började krusa ytan. Efter min sjunklina hade jag en relativt kort tapering följt av en svart belly scratcher minnow, som jag bundit med inspiration från ”Cheech”. Flugan är en perfekt imitation av den betesfisk som tar skydd längs kanterna, där både jag och min bror har tagit abborrar över kilot. Men vi har också haft många bompass. Magkänslan sa oss att här borde finnas ännu större fiskar, så förhoppningarna var stora när vi återkom till det lilla område för tredje året.

Jag hann lura upp en abborre på knappt 500 gram innan förutsättningarna försämrades dramatiskt. Flera motorbåtar passerade oss på bara någon meters avstånd, i hög hastighet och utan respekt. De hugg jag haft dog ut när båtarna hade rullat förbi. Jag lekte runt med rörelsen hos belly scratchern för att trigga. Jag parkerade den i strömmen, knyckte med spötoppen i rappa rörelser så att den dansade, jag gjorde större knyck så att flugan for genom vattenkolumnen innan den åter for iväg. Medströms, motström, tvärs över – ingenting.

Knappt en timme senare, efter att ha jämrat mig om att gå in och dricka kaffe, missade jag ett kolossalt hugg. ”Det var stenhårt” skrek jag till min bror, som nickade. Jag kastade ut på samma fläck igen, och med ojämna, kvicka jerkstrips tog jag hem flugan ett par decimeter över botten. Den här gången var hugget mer försiktigt, inte alls samma känsla av stopp som jag känt tidigare. Hade jag inbillat mig? Var det här bara gräs? Flugan hade skakat av sig bevisen, och kom hem utan tecken på att ha snuddat i växtlighet. Märkligt. Jag kastade ut på samma plats ännu en gång. Runt omkring oss vakade braxen eller någon annan större karpfisk. Deras grova ryggar gick som valar i vattenytan, och ibland plumsade det till när de hittade en insekt.

Flugspöt, ett klass 5, hade inte mycket att säga till om, och stod rakt ner mot vattenytan

Det högg igen och jag satte mothugget. Fluglinan gled ur händerna vid första rusningen. Flugspöt, ett klass 5, hade inte mycket att säga till om, och stod rakt ner mot vattenytan. Linan fortsatte flyga ut och jag kände hur det brände bort skinn från pek- och långfingret. Det var en rolig fight, men jag hade tagit braxen här förut. De var stora och kämpade på bra. Men kanske inte riktigt så här? Kort därpå skimrade bredsidan till strax under ytan – en guldig nyans. Nu var jag ännu mer säker på att det var en braxen. Rusningarna fortsatte, men min disciplin blev sämre. Flera gånger lät jag linan slacka. Jag behövde inte ge mitt allt för en braxen.

Sen såg jag. Lätt röda fenor, guldig buk, grön rygg med svarta streck. Svarta streck!

Andra gången den visade sig vid ytan skimrade det otroligt nog grönt. Det distinkt ljusa, metalliska gröna. ”Det är en gädda” ropade jag en aning osäkert till min bror. Det var något som inte stämde. Sen såg jag. Lätt röda fenor, guldig buk, grön rygg med svarta streck. Svarta streck! Mina ben gav nästan vika. Panik blandat med upphetsning vällde över mig som en störtflod. ”Det är världens största abborre!” skrek jag till min bror som skrattade. När han såg den började han löpa mot bilen eftersom vi hade glömt håven. Han sprang genom vattnet och över ett fält med vadarna på. Abborren gjorde flera rusningar och gick inte att få in. Men när min bror kom tillbaka var det som en signal för abborren, och jag kunde nästan omedelbart leda in den i nätet. Den var säkrad.

Foto: Patrik Larsson

En ”high-five” med min bror och ett genuint glädjeskrik. ”Jag trodde ditt spö skulle knäckas, du skulle sett det!” skrattade han, och jag log som ett barn på julafton. Det här var en livsfisk och ett personbästa som lär bli svårt att slå”.

Foto: Patrik Larsson

Vi tackar för rapporten och gratulerar till en makalös abborre!

Vill du veta mer om Patriks fiske så heter han Flugherren på Instagram.

Hans Hällman

Publicerad: 26 July 2017
Av: Hans Hällman

Intressanta fiskeprylar från vår butik:

Gunki GT FV frambromsad haspelrulle
Rek. 632 kr Fr. 338 kr Du sparar:
Shimano SLX DC lågprofilsrulle svart/blå
Rek. 2299 kr Fr. 2099 kr Du sparar:
Storm 360GT Costal Mangrove Minnow 8 cm 7-pack
Rek. 89 kr Fr. 47 kr Du sparar:
Scierra Nordura vadarkängor med filtsula svart/grå
Rek. 2029 kr Ordinarie pris 799 kr Fr. 649 kr Du sparar: 150 kr