Miljöanpassa även småskalig vattenkraft!

Den småskaliga vattenkraften står i fokus inför beslutet om den nationella planen.

Ny lagstiftning är på gång för att svensk vattenkraft ska miljöanpassas. Samtidigt är riksdagsledamöterna rädda för att tusen små kraftverksägare blir arga när nya krav ställs om fiskvägar. Vi måste visa att vi är många fler väljare som kräver miljöanpassning, än de som vill värna små, skadliga vattenkraftverk.

    • De tusen minsta kraftbolagen är i storlek som en bilmotor och ner till en moppe i effekt.
    • De betyder inget för elsystemet, vare sig som producenter eller som stöttare till elnätet.
    • De tusen minsta kraftverken drar in vardera cirka 2000-7000 kronor per år till ägarna, efter att drift- och underhållskostnader är betalda.

Dessa tusen minsta kraftverk gör betydande skada på fiskpopulationer och ekosystem och hindrar utveckling av natur- och fisketurism.
Du kan hjälpa till!
Nu kan du enkelt och snabbt hjälpa till genom att skicka följande brev till regeringen, med kopia till alla riksdagsledamöter, och visa vad du tycker!

Du klickar enkelt iväg brevet genom att skrolla längst ner på sidan – fyll i namn och e-postadress.

Till miljöminister Karolina Skog och statssekreterare Per Ängquist inför proposition om nya regler för vattenkraften

Hej Karolina Skog och Per Ängquist!
Jag vill, som en av 2 miljoner sportfiskare i Sverige, först tacka regeringen för att ni äntligen ska ändra reglerna i miljöbalken, så att svensk vattenkraft kan miljöanpassas.

Men det har tagit tid att komma hit, och under den tiden har kraftbranschen, den storskaliga likväl som den småskaliga, mobiliserat motstånd mot de ökade krav på miljöanpassning som måste till för att vi ska nå våra nationella miljömål och EU:s miljödirektiv.

Jag vet att idéer finns på att undanta stora delar av den storskaliga vattenkraften, och det anser jag vara felaktigt. Ett hållbart energisystem kan och får inte bygga på undantag från miljöanpassningar i några verksamheter.

Samtidigt har röster höjts för att ge de tusen allra minsta kraftverken andra regler än de som alla andra måste följa, eftersom de inte har råd med att göra det som alla andra måste göra. Men det är värre än så. Faktum är att det är ett litet kollektiv på kanske tusen personer som alla bedriver hobbyverksamheter med mycket stor miljöpåverkan och helt utan samhällsekonomisk fördel. Inte heller betyder de något för landsbygdsutvecklingen, snarare tvärtom.

Ska vi bygga fiskvägar för att dessa få vill ha kvar sina hobbyverksamheter? Det tycker inte jag, eftersom fiskvägar bara löser ett av flera problem. Dammarna dämmer över viktiga lekområden och förvandlar dessa till sjöliknande system utan biologisk mångfald. Och fiskvägar fungerar aldrig lika bra som om dammen är borta. Dessutom är produktionen av förnybar energi från de tusen minsta så liten att ingen skulle märka om den försvann från elnätet. Miljönyttan av den lilla produktionen kan helt enkelt aldrig uppväga skadorna.

Därför vill jag att ni inte ger dessa hobbyverksamheter andra regler. Men framförallt måste det vara möjligt att från samhällets sida kunna avveckla dessa, gärna med en ersättning till ägarna för kostnaden för denna avveckling. Det skulle, förutom en oerhört förbättrad vattenmiljö, också ge en potential i friluftsturism på flera tusen sysselsatta. Det är en siffra som de tusen minsta småskaliga vattenkraftverken tillsammans i bästa fall bara når en bråkdel av, med vinster på kanske 2 000-5 000 kronor per kraftverk och år.

Med detta brev till er i regeringen vill jag att ni skapar en lagstiftning utan undantag, det skulle gynna Sverige på alla sätt. 

Bästa hälsningar!

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Annons
AKTUELLT

Vem är egentligen Stockholms vassaste abborrfiskare?

Tävlingsfiskarna kring Stockholm hinner inte ligga på latsidan i dessa semestertider. Nu är det nedräkning inför distriktsmästerskapet i abborre för båtlag 27 juli – där även amatörer kan utmana proffsen. För sjunde året i rad kommer tävlingen VärtanBorren att avgöras, med Sportfiskeboden i Täby som arrangör. Denna gång kommer tävlingen även att gälla som distriktsmästerskap

Bekräftat – varma sommaren gav fler stora abborrar

Som Fiskejournalen tidigare rapporterat så verkar varmare somrar gynna abborren – både när det kommer till antal och storlek. Nu kommer det även statistik från forskning som bekräftar detta. Forskare vid SLU Aqua har nyligen presenterat resultat från Lagnö söder om Norrtälje, där antalet abborrar minskat vid provfisken de senaste 15 åren. Den här gången

Havsgiganten bröt av spöt – 238 centimeter lång!

Fiskejournalen berättade för en tid sedan om David Nilsson från Sunne, som flötmetade upp en 195 centimeter lång hälleflundra. Nu kommer nästa rapport från Å i Nordnorge, och den här gången gungar det till ordentligt. Det är gänget i Nordic Sea Angling som kan bokföra ännu en gigant – rättare sagt den tredje största fisk

Bombardatips till sommaröringen

Har du testat att fiska havsöring med bombarda? Om inte så kanske det är dags nu. Teknikens effektivitet går knappast att ifrågasätta och här kommer några heta tips från ”Bombardakungen” Magnus Pålsson.

Vänern blev Viktors väg till drömgäddan

Vi har undrat så smått om inte Vänern ska börja leverera storgäddor i sommar. Jodå – nu har sjöns stora invånare börjat röra på sig, till Viktor Larssons stora glädje. Många av landets vassa gäddfiskare deltar i den riksomfattande tävlingen Sommargäddan, där det inte handlar om vikt, utan om längd. 121 centimeter är gångbart sju

BILDSPEL: Sällsynta gäddor

Att även fiskar kan drabbas av pigmentförändringar vet vi sedan tidigare. Åkomman kan ge häpnadsväckande resultat – här har ni några intressanta exempel på hur gäddan kan se ut. För att man som gädda inte ska bli uppäten av artfränder och andra rovfiskar gäller det att på bästa sätt kunna gömma sig i den naturliga

Nybörjaren Niklas landade 22-kiloslax i Älvkarleby

Det sägs att laxfiske är en livslång åkomma. Niklas Linnerfalk från Skutskär började fiska lax relativt sent – men nu lär han vara fast för gott. Niklas har nämligen fått en helt osannolik start på karriären, eftersom han lyckats fånga en av årets absolut största laxar i år. 22,04 kilo tung och 120 centimeter lång

Jubel längs Ljusnan – klart med miljonstöd till fiskevård

Harren är Härjedalens landskapsfisk – och såklart värd att vårda. Nu kommer det ett glädjebesked från Ljusnan, där det precis blivit klart med en miljonsatsning på fiskevård till gagn för både harr och annan fisk. Projektet med att restaurera en sju kilometer strömmande sträcka av Ljusnan norr om Långå inleddes förra året. Slutförandet av projektet

Snacka om hemkär öring – tillbaka för femte gången

Fiskar och deras vandringar är fascinerande. Här kommer en glad rapport från Testeboån som vi gärna uppmärksammar. Det handlar om en synnerligen hemkär öring. Det är nämligen samma öring som vandrat upp i vattendraget för femte året i rad. Den fångades och märktes som utlekt och övervintrad i smoltfällan vid Strömsbro i maj 2016, och

Så här tar man ur kroken!

Hur får man bäst ut kroken ur fingret eller en annan kroppsdel? Många har åsikter i frågan, men här är en kille som vet vad han snackar om. Aj, aj, aj, aj och aj! Se när den galne guiden Kevin demonstrerar olika sätt att ta ur kroken på sig själv. Om ni orkar titta, så

Annonser

TYCK TILL!

Vilken typ av artikel vill du helst läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...