Just nu:
Annons

Nyheter

9 år sedan Sverige Morgan Fihn
Naturskyddsföreningen om laxodling

Mikael Karlsson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, ifrågasätter hållbarheten i norsk laxodling.

När Sveriges Television sände dokumentären Laxfestens baksida den 22 februari var det många som reagerade starkt. Fiskejournalen började ringa runt till miljöorganisationer och sportfiskeprofiler för att få deras syn på miljöförstörelsen som norsk laxodling orsakar. Nu har turen kommit till Naturskyddsföreningen.
Mikael Karlsson är ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Han och den miljöorganisation han representerar är starkt kritiska till hur norsk laxodling behandlar ekosystemet och ifrågasätter hållbarheten.
– Man sågar ju av den gren man sitter på, säger Mikael till Fiskejournalen.
Naturskyddsföreningen har länge kämpat mot den utfiskningen av våra hav, som norsk laxodling i högsta grad är medskyldiga till. Så här skriver de på sin webbsida:
”Utfiskade hav, förgiftad natur och utnyttjade människor är konsekvenser av fiskmjölsproduktionen. Fiskmjölet ges som foder till de jätteräkor och den norska odlade lax som är populärt i svenska butiker och restauranger. För varje kilo odlad lax krävs mellan två och fem kilo annan fisk.”

I början av året publicerade Naturskyddsföreningen rapporten ”Vet du vad din middag åt till frukost – en rapport om fiskmjöl”. Man konstaterar bland annat att ”jätteräkor och odlad lax är billiga i butiken, därför att någon annan redan har betalat det verkliga priset”
Läs mer om Naturskyddsföreningens arbete och ta del av rapporten.
Tidigare notiser om norsk laxodling hittar du här.
Se dokumentären Laxfestens baksida.
Här nedan kan du se ett inslag från SVT Play som behandlar fiskmjölsproduktion.
Morgan Fihn.

Relaterad nyhet från din region
18 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Palle Sköldblom tillhör dem som är kritiska till förslagen om förbud i Kalmarsund. Foto: Privat
Sportfiskare rasar mot förbudsförslag i Kalmarsund

Sportfisket efter storabborrar i Kalmarsund är rikskänt och omskrivet. Frågan är dock hur själva abborrbeståndet mår? Inte tillräckligt bra, anser i alla fall Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten som vill införa många nya fredningsområden.

Fiskejournalen skrev i december om den remiss som Havs- och Vattenmyndigheten skickat ut angående nya fredningstider och förbudsområden på kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län.
Detta skedde efter en hemställan från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Östergötland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län. Utifrån detta föreslog Havs- och vattenmyndigheten regeländringar för att stärka bestånden av framför allt abborre, gädda, gös och öring.

Det berömda sportfisket i Kalmarsund skulle påverkas på flera sätt, eftersom flera av de mest populära vikarna skulle få fiskeförbud mellan 1 januari–31 maj, bland dem Timmernabbsviken, Mönsteråsviken och Lervik. I Smältevik föreslås dessutom allt fiske förbjudas till och med 2027.  Här hittar du förslagen om fredningsområden.

Kan börja gälla 1 mars
Totalt rör det sig om 64 stycken nya- och 29 justerade fredningsområden, och förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2021.
HaV bedömer att de föreslagna förändringarna skulle stärka skyddet för biologiskt- och socioekomiskt värdefulla arter, och att fisket skulle bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Myndigheten konstaterar att beståndet av abborre och gädda utsätts för ett mycket stort tryck från fisket i kombination med skarv, säl och spigg, och det är därför viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska de sammanlagda effekterna.

En del av ovanstående resonemang har fått många sportfiskare att se rött, som menar att förslagen missar målet. En av dessa är Palle Sköldblom i Oskarshamn, som tillsammans med flera andra svarat kritiskt mot förslaget.
– Även vi sportfiskare anser att något behöver göras, men vi vill att man tar på sig arbetshandskarna och gör något åt grundorsaken – den misslyckade reproduktionen. Dessa nya förbud kommer vara verkningslösa och i längden skada mer än vad det gör nytta. Länsstyrelsen har inte gjort sin konsekvensanalys korrekt. För att stärka reproduktionen och värna om alla arters fortlevnad behövs helt andra åtgärder, säger Palle Sköldblom till Fiskejournalen.

Ser andra orsaker
Han själv har fiskat i Kalmarsund sedan 1985, och gör ungefär 50 fiskepass per år. Orsaken till att fisken i Östersjön har reproduktionsproblem har inte alls med sportfisket i Kalmarsund att göra, anser han och de andra som svarat på remissen. De pekar i stället på andra faktorer, såsom att övergödning har rubbat balansen i Kalmarsund och att det storskaliga yrkesfisket är den egentliga boven.
– Tidigare betade strömming och torsk ner spiggens bestånd och höll det på en mera lagom nivå. Numera saknar den nästan fiender och kan sprida sig ohämmat och därför äta upp alla andra arters yngel redan innan de hunnit passera gulsäcksstadiet.

Palle och hans medförfattare har presenterat en rad egna förslag på hur beståndet av både abborre och gädda i stället kan skyddas i Kalmarsund, vilka du även kan läsa här på Swedish Anglers hemsida.
– Beståndet av storvuxen abborre är i Timmernabben liksom i Smältevik talrikare än någonsin i historien. Vi tar inte hem dessa arter för konsumtion eftersom vi ser att balansen mellan yngel och vuxen fisk är störd. Därför vill vi påstå att sportfiskare i Kalmarsund i det närmaste utövar 100 procent catch & release.

Vill ha annan metod
Redan sedan 1998 finns det ett fiskeförbud i Kalmarsund från 1 april till 31 Maj. Enligt Palle härstammar de stora abborrarna i Kalmarsund från årsklasser tidigt 1990-tal, innan detta förbud togs i laga kraft, så inte ens dessa är från åren efter att förbudet infördes, anser han.
– Om man inte på 20 år lyckats få bestånden av fisk att återhämta sig genom förbud, borde man inte då tänka till och försöka med en annan metod? Frågan är också hur mycket inskränkningar man kan göra i Lagen om det fria handredskapsfisket, frågar han sig.

Det ska dock påpekas att vissa sportfiskare ställer sig bakom ett ökat skydd i Kalmarsund, som menar att fisketrycket är för högt och att beståndet måste få återhämta sig.
Senast 31 januari 2021 ska alla remissvar ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten. Här hittar du hela remissen!

Fortsättning följer med andra ord.

 

 

Du kanske även gillar detta