Niklas Pettersson gav sig ut i dimman för att fiska gös – men när krutröken skingrats så låg det i stället en jättegädda i båten. Här nedan berättar han om dagen då han fångade drömfisken på 14 100 gram. " /> Niklas toppade dimmig fiskedag med riktig koloss | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

1 år sedan Sverige Anders Lundin
Niklas Pettersson med gäddan som mätte 62 centimeter i omkrets. Foto: Privat
Niklas toppade dimmig fiskedag med riktig koloss

Niklas Pettersson gav sig ut i dimman för att fiska gös – men när krutröken skingrats så låg det i stället en jättegädda i båten. Här nedan berättar han om dagen då han fångade drömfisken på 14 100 gram.

Förutom 14-kilosgäddan, som mätte imponerande 62 centimeter i omkrets, så blev det ytterligare en gädda på närmare 10 kilo. Och allt skedde alltså i dimma, blandat med duggregn, vilket ändå visade sig vara optimala förhållanden.

Här kommer hans egen berättelse om den fantastiska fiskedagen:

”Min dagsplan var att jag skulle vertikalfiska gös. Dimma och duggregn gjorde så att fisket var trögt trots att det fanns mycket fisk i området. Jag kör båten mot ett grundare parti av sjön där det brukar finnas gott om betesfisk, vilket det även gör denna dag.  Det står en del pelagisk gös där, men mitt fokus hamnar på Structure-scannern då jag ser en hel del större fiskar som står och trycker på botten. Jag parkerar båten över det största ekot, som är på cirka 6 meter djup, och släpper ner min 6″ Ismo Zandy. Jag tittar samtidigt på skärmen och ser att fisken stiger uppåt och strax därpå känner jag ett rejält hugg. Jag känner direkt att det är en riktigt stor fisk. Efter några minuter ser jag fisken uppe vid ytan och efter en rusning in under båten kan jag håva den. En riktigt fin gädda på 9 530 gram och en längd på 114 centimeter. Efter några foton och en snabb release börjar tankarna snurra om de andra större ekona också är gädda …

Fluorocarbonen byts ut mot grövre dimension och en Ismo Zandy i färgen Högvarv special med ståltafs stinger åker på. Efter ytterligare 20 minuter ser jag ytterligare ett rejält eko på structure scannern cirka 15 meter ut från båten. Jag vänder upp och placerar mig över fisken och släpper ner jiggen. Fisken reser sig sakta och tar men ett ganska beskedligt hugg. Men när mothugget sätts så tar det ordagrant tvärstopp fem meter under båten. Spöt böjs ner i rullfästet och det känns att detta är riktigt stor fisk. Fisken gör ingen rusning utan förflyttar sig sakta fyra­–fem meter i sidled och följer sedan lugnt med upp till ytan och visar sig, väl efter den bröt ytan första gången så blir det desto mer fart i den. Adrenalinkicken kommer direkt och hela jag skakar efter att få se denna best i ytan.

Fisken gör en snabb längre rusning, det tar några minuter innan fisken visar sig några meter ut från båten igen. Jag ser att den endast sitter med en krok på stingern i överläppen, och det får mig inte lugnare. En ny längre sidorusning kommer under tiden jag ber alla världens böner om att hon inte ska lossna. Ytterligare några minuter går och jag får första chansen till håvning, dock hinner inte håven ner till vattenytan innan ytterligare en rusning kommer. Vid fjärde försöket går hon i göshåven men bara till halva fisken, jag släpper spöt och pressar håven utåt tills hela fisken ligger i. Nu kommer glädjevrålet men kroppen slutar inte skaka på ett bra tag.

Fisken vägs till 14 100 gram och mäts till 118 centimeter med en omkrets på 62 centimeter.

Det tar ett tag efter foton och release innan prylarna åker i vattnet igen, en fantastisk fisk och känslan i kroppen är underbar. Jag får efter ytterligare en halvtimmas fiske kontakt med ytterligare en stor gädda, den kliver dock av efter endast 5–7 sekunders fajt. Alla tre fiskar tar på ett område på cirka 75–100 meters omkrets. Efter några timmars fiske åker gösprylarna på igen och ett par matfiskar landas innan mörkret faller.

Tack för storyn Niklas, och grattis till ett oförglömligt minne, säger vi på Fiskejournalen.

Läs även om denna fisketur som slutade med storgädda:

https://www.fiskejournalen.se/oforglomlig-fisketur-for-erik-med-153-kilo-i-topp/

Relaterad nyhet från din region
8 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Jon Sköld, ordförande i Svenska Karpklubben, tar kamp för karpfisket. Foto: Privat
Karpklubben ryter till mot förbud: ”Beklämmande"

Förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten väcker vrede hos många metare. Svenska Karpklubben tar strid för sportfisket efter arten, och kallar förslaget från Havs- och Vattenmyndigheten för beklämmande.

Fiskejournalen skrev tidigare i veckan om att Sportfiskarna underkänner delar i remissen kring invasiva arter från Havs- och Vattenmyndigheten, åtminstone när det gäller förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten.

Även Svenska Karpklubben stämmer in i den klagosången.
– Jag fick denna remiss vid årsskiftet och det var beklämmande att se att den tendens som pågått en tid tillbaka vad gäller synen på karp fortsatt har ett fäste inom somliga myndigheter, säger klubbens ordförande Jon Sköld till Fiskejournalen.

Han anser att man applicerar extremtillstånd från helt andra delar av världen, och att man med dessa målar upp en riskbild i Sverige, men som utifrån praktiska resultat av karpodling och utplantering i flera hundra år i Sverige inte har någon relevans eller grundlag.
– Det är tråkigt att något som gång på gång visat sig fungera så bra i Sverige, vad gäller att skapa nya möjligheter till ett spännande sportfiske efter karp och en givande sysselsättning för ung som gammal istället skall utpekas som ett problem. Speciellt när inga praktiska exempel tyder på detta, säger Jon Sköld.

Hur upplever du att branschen reagerade på förslaget?
– Eftersom karpfisket fortsatt inte är alls lika utbrett i Sverige i jämförelse med exempelvis predatorfisket, som kan bedrivas i vilken sjö som helst, är det såklart begränsat med hur stor branschen egentligen är. Men antalet utövare och intresserade är ju på uppgång och ser man i Europa är det här fisket enormt. Självklart har detta förslag mottagits med frustration och uppgivenhet, bland utövare och intresserade, speciellt eftersom det inte finns något relevant grundlag som bekräftar den riskbild som målas upp, så skall inte förfarandet gå till på myndighetsnivå.

Vilka argument har du själv mot förslaget?
– Jag skulle säga karpens oförmåga att etablera sig här, att dagens föreskrifter fungerat bra, samt att skydda möjligheterna till utveckling och tillgängliggöra sportfisket för folk.
– Karpen har odlats och planterats ut i de flesta vattensystem söder om Dalälven sedan 1500-talet, kanske tidigare. Under 1900-talet bedrevs odlingsanstalter exempelvis i regi av Södra Sveriges Fiskeriförening, med syfte att etablera naturliga reproducerande bestånd av karp, för att ge uttag till husbehov. Men de praktiska försöken gav inte resultat och arten har än i dag ej klarat att etablera sig naturligt i vatten med övrig konkurrens och normal fauna.

Enligt Jon är karpen i princip utkonkurrerad av samtliga övriga arter som leker tidigare på året i Sverige och i kombination med lång vinter blir det ingen okontrollerad reproduktion.
– Detta är kanske det bästa kvittot som borde ha använts som grundlag, istället för extrema exempel utan relevans för svenska förutsättningar. Nuvarande föreskrifter innebär en individuell prövning och så bör det förbli, de praktiska erfarenheterna tyder på att det fungerar bra med utsättning av karp i svenska vatten, således bör det fortsatt vara möjligt med nyetablering under kontrollerade former.

Tillgängligt för unga
Svenska Karpklubben menar att sportfisket efter karp, likt övriga Europa, är en tillgång för människor. Att det är en meningsfull sysselsättning där man lär sig massor om naturen och om miljön vid sjöarna man besöker.
– Karpfisket kan vara en social form för friluftsliv där man kan umgås utomhus i väntan på napp, en perfekt upplevelse att introducera barn och ungdomar till och något som kan bidra positivt till folkhälsan. Detta bekräftas av exempelvis jordbruksverket som lyfter sportfisket som en av de främsta fritidsintressena bland folk i Sverige. Det måste man slå vakt om och då måste det fortsatt vara möjligt att skapa nya sportfiskevatten närmre folk där de bor. Ungdomar utan körkort och bil har ju ej möjlighet att resa långt för att besöka de förhållandevis få vatten som är, därför behövs det fler, slår Jon Sköld fast.

Du kanske även gillar detta