Den 1 september i år drogs en kampanj igång för att få Östersunds kommun att hålla fast vid det demokratiskt fattade beslutet att ta bort det småskaliga kraftverket i Långforsen i Nedre Långan. Nu har över 2300 brev skickats och breven fortsätter att strömma in till kommunen. " /> Nu över 2300 brev till Östersunds kommun! | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Anders Holm
Över 2300 brev har nu skickats.
Nu över 2300 brev till Östersunds kommun!

Den 1 september i år drogs en kampanj igång för att få Östersunds kommun att hålla fast vid det demokratiskt fattade beslutet att ta bort det småskaliga kraftverket i Långforsen i Nedre Långan. Nu har över 2300 brev skickats och breven fortsätter att strömma in till kommunen.

Kampanjen som går ut på att stötta Östersunds kommun i sitt beslut att Långfors kraftverk ska rivas ut och att inget nytt kraftverk ska byggas på platsen engagerar tusentals människor. Några av dem är bland annat Gunnar Westrin, känd flugfiskeprofil och författare, samt Marko ”Markoolio” Lehtisalo, känd artist som också är sportfiskare.
Totalt har minst 2300 brev skickats från den 1 september fram till skrivande stund. Kampanjen fortsätter till sista november.
– För mig är det självklart att engagera mig i en sådan här viktig miljöfråga. Om inte ens skyddade vattendrag ska få vara ifred, hur ska det då gå med våra fiskevatten och våra miljömål, undrar Martin Falklind, chefredaktör på Fiskejournalen.

Striden om Långfors är en av de mest utdragna i modern historia, och har kantats av en rad skandaler.

Långforsen ingår i en sträcka av Långan som är skyddad mot ny vattenkraft, men det hindrar inte Jämtkraft, som ägs av Östersunds kommun. Bolaget har tidigare, under början av 2000-talet, bland annat ”kuppat” ett årsmöte i fiskevårdsområdet där kraftverket ligger för att få igenom sina planer. Jämtkraft hotade också att dra in anslagen till Mittuniversitetet om inte forskarna där, i strid med vetenskap, skrev under på att den biologiska mångfalden skulle gynnas av ett nytt kraftverk i Långfors.
Vi hoppas naturligtvis att även du skickar brevet och stöttar kampanjen för ett kraftverksfritt Långfors. Här hittar du brevet som du enkelt skickar iväg till AnnSofie Andersson, kommunalråd i Östersunds kommun.

Relaterad nyhet från din region
1 timme sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta