Nu sätter Jokkmokk ner foten

Från Letsi kraftverk går Europas längsta torrfåra som är 17 kilometer lång. Med en miljötapping skulle delar av livet kunna återskapas.

Jokkmokks kommun har sedan Luleälvarna byggdes ut, levererat el för 150 miljarder kronor till industri och svenska hushåll. Frågan är vad kommunen har fått tillbaka, annat än ökenliknande torrfåror och ett förött fiske.
Medan bygden avfolkas och dräneras på naturresurser, kan kraftverksägarna, i detta fall Vattenfall, räkna pengar. Nu har Gräsrotsinitiativet LÄS (Lule Älvdals Serviceorgan) tröttnat och kommer den 23-24 april att hålla ett möte om hur man ska få gehör för miljöfrågorna i regionen.
–  Med mötet vill vi utmana det motstånd vi upplever oss ha mött från högre instanser och vi har bjudit in många viktiga parter, bland annat Nils Leine från kammarkollegiet, Landsbygdsministern, chefer för myndigheter, representanter för fisketurism, universitet med flera, säger Siri Lundström från LÄS.

Vill få till miljötappning
Syftet med mötet är att diskutera lösningar på strukturella problem som avfolkningen och se hue nya arbetstillfällen kan skapas, till exempel i besöksnäringen.
– Men vill vill också  få till en finansiering av en miljötappning i torrfåran, som vi hoppas kunna få till. En miljötappning på 10 kubikmeter vatten skulle väcka den döda fåran till liv.
I Lilla Luleälv finns sedan 60-talet Europas längsta torrfåra, hela 17 kilometer. Från Letsi kraftverk tar Vattenfall vattnet från Lilla Luleälv och leder det genom en underjordisk tunnel till Stora Luleälv. Resultatet är en död stenöken där det förr var ett fiskeeldorado. Fångade laxar på 30 kg var ingen ovanlighet i detta vattendrag.

Maria Ålander

Publicerad: 21 April 2015
Av: Fiskejournalen