Nu ska det utredas: Hjälpte skyddet i Kosterhavet?

Hur står det egentligen till i Kosterhavets nationalpark? Foto: Maria Ålander

För 10 år sedan bildades Kosterhavets nationalpark, som är Sveriges första marina nationalpark. Nu utreds det hur skyddet har påverkat bland annat fiskbestånden.

Målet med Kosterhavets nationalpark utanför Bohuslän var bland annat att öka fiskbestånden och få tillbaka hajar och andra rödlistade arter. Under hösten utreder SLU hur fiskeregler som införts i skyddade havsområden fungerar, vilket inte minst är högintressant i samband med de fiskekvoter som EU snart ska besluta om. Flera organisationer kräver exempelvis stopp för all trålning i delar av Östersjön.

Sveriges Radio Ekot fick följa med på ett provfiske på Kosterhavet, där det kom positiva signaler från vissa arter. Det fångades bland annat pigghaj och blåhäxa.

– Pigghajen är numera en fredad art, som man inte får fiska. De har väl blivit vanligare. Jag tycker man ser de oftare i alla fall. De lever i stora stim, säger fiskeriassistenten Jan-Erik Johansson på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) till Ekot.

Dessa provfisken ska nu jämföras med tidigare undersökningar, och förhoppningsvis ge en bild av utvecklingen i nationalparken.

Ekot intervjuade även Lena Tingström, som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten, och hon tycker att projektet är viktigt.

– Vi vill ju kunna utvärdera de regleringar vi inför. Dels för att se vilka effekter en viss typ av åtgärd har och dels för att få erfarenheter till kommande arbete med fiskereglering i marina skyddade områden, säger hon till Ekot.

Hör hela inslaget här!

Läs om hoppfulla nyheter i Fiskejournalen:

Fisket i Mörrumsån går från flopp till hopp

Publicerad: 10 October 2019
Av: Anders Lundin