Ny kärnkraft i Ringhals – inte om fisken får bestämma

Enligt HaV kan den mängd torsklarver som förstörs i kärnkraftverkets turbiner motsvara mellan 3,8 och 9,2 ton vuxen torsk per år.
Enligt HaV kan den mängd torsklarver som förstörs i kärnkraftverkets turbiner motsvara mellan 3,8 och 9,2 ton vuxen torsk per år.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu gjort ett första yttrande om Vattenfalls planer på en eller flera nya kärnkraftsreaktorer på Ringhals.  I detta skede handlar det främst om var nya reaktorer skulle kunna byggas, norr eller söder om nuvarande anläggning.
– Det underlag som vi hittills fått är för översiktligt för att vi ska kunna ta ställning till vilken plats som är mest lämpad. Vi behöver först en inventering av området för att se hur vattenmiljön påverkas, säger utredaren Anna Alenius Bolin.
Kärnkraftverket i Ringhals ligger vid Väröhalvön vid Kattegatt, mellan Kungsbacka och Varberg. Det togs i bruk 1975 och var fullt utbyggt 1983. De fyra reaktorerna är bolagets äldsta och kommer att tas ur drift under mitten eller slutet av 2020.
Från och med 2011 är det tillåtet att bygga svenska kärnkraftsreaktorer för att ersätta de som tas ur bruk. Sommaren 2012 lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få anlägga ersättningsreaktorer och mars i år inleddes ett första samråd med flera myndigheter, bland andra Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.
– Vattenmiljön påverkas genom de stora mängder kylvatten som används för att kunna kyla av ånga som driver kraftverkets turbiner. Fiskägg, larver men även vuxen fisk sugs med kylvattnet in i kraftverket där de kan skadas eller dö. Det uppvärmda vatten som sedan släpps ut kan påverka fiskar, kräftdjur och annat liv negativt, säger Anna Alenius Bolin, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn på HaV.
Redan i dag finns ett särskilt kontrollprogram för att övervaka kylvattenanvändningens miljöpåverkan. Vid kylvattenintaget på dagens anläggning finns också galler som ska sortera ut större organismer och andra föremål. Det som fastnar här pumpas ut till havet för att minimera dödligheten för exempelvis ål.
Ändå är det en stor mängd fisk som varje år förstörs. Enligt HaV kan den mängd torsklarver som förstörs motsvara mellan 3,8 och 9,2 ton vuxen torsk per år. Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt lämnade 2006 tillstånd för Ringhals att öka uttaget av kylvatten från 175 m3/s till 200 m3/s per år. I ett yttrande till Mark och miljööverdomstolen beräknade HaV nyligen att detta ökade uttag innebär en skada på beståndet av torsk, sill och ål i Kattegatt motsvarande cirka 189 000 kronor per år.
– När kylvattnet släpps ut igen är det betydligt varmare än havsvattnet. Vissa fisk- och kräftarter gynnas medan andra, så kallade kallvattenarter som tånglake, rötsimpa och torsk kan ha svårt att trivas. Vi ser också att dessa arter minskar i dagens utsläppsområde, säger Anna Alenius Bolin.
– Främmande arter som sargassosnärja, japanska ostronet samt den amerikanska kammaneten är exempel på arter som däremot kan trivas väldigt bra i det varmare vattnet.

Bas för främmande arter
Här är några av de krav som HaV ställer i sitt första yttrande för att ens kunna säga ja eller nej till de två platsalternativen.
– Inventering av vattenområdet omkring ytvattenintaget och området omkring djupvattenintaget. Inventeringen ska innehålla kartläggning av bottenvegetation, bottenfauna och djurplankton, inklusive fiskars ägg, larver och yngel.
– Kartläggning av tillståndet för de fisksamhällen samt bottenvegetation och fauna som kan påverkas av kylvattenutsläppet.
– HaV pekar i sitt yttrande också på vad som ska ingå i en kommande miljökonsekvensbeskrivning när platsen för intag och utsläpp är vald. Bland annat vilka tekniska lösningar som kan användas för att minimera fiskförluster och utsläpp av uppvärmt kylvatten. HaV vill att Vattenfall visar hur främmande arter reproducerar sig vid Ringhals samt analysera hur dessa konkurrerar med arter som finns naturligt i området.

– Vi vill att de redovisar hur vattenförbrukningen kan minskas, exempelvis genom slutna system samt att de undersöker hur mycket radioaktivitet som når vattnet och botten, säger Anna Alenius Bolin.
HaV vill också att Vattenfall redovisar hur de ska förhindra att släck- och kylvatten släpps ut i havet vid en svår olycka, hur grundvattnet påverkas och om Vattenfall tagit hänsyn till en framtida höjning av havsvattennivån.
Det finns fortfarande inget beslut om att Vattenfall vare sig vill eller får bygga nya kärnkraftsreaktorer. Tidigast 2020 kan det bli tal om beslut.
Här kan du läsa HaV:s yttrande

Publicerad: 23 September 2014
Av: Morgan Fihn