Ny rapport om havet – syrefria bottnar oroar

Rapporten ”Havet 2013/2014” ges ut av Havsmiljöinstitutet i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artiklarna baserar sig på resultat från den nationella miljöövervakningen samt aktuell havsmiljöforskning.

Rapporten ”Havet 2013/2014” ges ut av Havsmiljöinstitutet i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artiklarna baserar sig på resultat från den nationella miljöövervakningen samt aktuell havsmiljöforskning.

Idag släpptes rapporten ”Havet 2013/2014” som visar på en utveckling med både glädjeämnen och orosmoln. Kvaliteten på vattnet i Västerhavet har blivit bättre och blåstången i Östersjön är på väg tillbaka.  Samtidigt har bestånden av torsk och ålgräs längs västkusten ännu inte återhämtat sig. Ytan av syrefria bottnar i Östersjön slår nya rekord och utmed Bottenhavskusten har uttorkade havsörnsägg hittats.
”Havet 2013/2014” är en omfattande kartläggning, baserad på den marina miljöövervakningen, av tillståndet och de mest angelägna miljöproblemen i våra hav. Rapporten visar att havens ekosystem är mycket komplexa och det är svårt att förutse hur dessa utvecklas.
Till exempel minskar utsläppen av fosfor från land men samtidigt frigörs fosfor från de syrefria bottnarna. Dessutom förväntas en ökad koldioxidhalt i atmosfären leda till försurning av Sveriges hav, men vilka effekter detta får på ekosystemen är ännu oklart. Gamla miljögifter lever i viss mån kvar och nya ämnen tillförs havet. Utmed Bottenhavskusten finner man återigen uttorkade havsörnsägg, ett problem som varit i stort sett borta sedan 1990-talet.
– Vi har långt kvar innan de svenska miljömålen uppnås. Tillståndet som beskrivs i ”Havet 2013/2014” visar att vi måste bli bättre på att fånga upp nya miljöhot och förstå kopplingarna mellan ekosystemets olika delar för att kunna fördela resurserna rätt och sätta in de mest effektiva åtgärderna. En fungerande miljöövervakning är förutsättningen för detta, säger Bertil Håkansson, chef på enheten för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Övervakningen av miljögifter visar att nya ämnen påträffas och ökar i Östersjön. Halterna av perfluorerade ämnen, vissa flamskyddsmedel och silikonoljor ökar. Detta är ämnen som används i vardagsprodukter, till exempel i balsam och deodorant, och är potentiellt giftiga för det marina livet. Utöver de ämnen som fångas upp av miljöövervakningen finns det ett okänt antal ämnen och kemikalier som släpps ut i haven. I dagsläget är det oklart vilken påverkan dessa har på miljön.
Ingen återhämtning kan ännu ses hos det kollapsade torskbeståndet i Kattegatt, trots fredade områden. I Östersjön ökar både torsk, strömming och antalet sälar.
– Det är en ju positiv trend, men problemet är att både fisk och säl har blivit magrare, vilket tyder på att det är brist på rätt sorts föda. För att förstå vad det är som händer krävs att man tittar på alla delar i näringskedjan och förvaltar fiskbestånd med hänsyn till hela ekosystemet, säger Jonas Nilsson, miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet.
I år har ”Havet” ett extra fokus på att belysa sambanden mellan olika miljöproblem och hur de påverkar ekosystemen. I Asköområdet i Trosa skärgård och Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård har miljöövervakarna försökt hitta förklaringar till de processer som pågår i havsmiljön i dessa områden.
– De flesta havsområden är idag påverkade av flera olika miljöproblem, men det är generellt mycket dåligt känt hur till exempel övergödning, miljögifter och förhöjda vattentemperaturer samverkar och påverkar organismer och ekosystem. Det är därför viktigt att öka samarbetet mellan olika forskningsgrupper och övervakningsprogram för att öka förståelsen för hur olika påverkansfaktorer samverkar, säger Per Moksnes, miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet.
Svensk miljöövervakning bedrivs inom en rad olika områden. Resultat från de systematiska undersökningarna används för att utvärdera miljöarbetet och de ligger till grund för beslut om åtgärder. Resultaten används bland annat för att bedöma om vi uppnår de av Sveriges riksdag beslutade miljökvalitetsmålen. I den senaste utvärderingen av miljökvalitetsmålen konstaterades att 14 av 16 mål inte kommer att nås med dagens förutsättningar.
Rapporten ”Havet 2013/2014” ges ut av Havsmiljöinstitutet i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artiklarna baserar sig på resultat från den nationella miljöövervakningen samt aktuell havsmiljöforskning. Den kan laddas ner eller läsas här. (PDF)

Annons
AKTUELLT

Mäktiga hugg i Artjakten

Högtryck råder över Sverige och detsamma gäller för Artjakten – landets roligaste sommartävling för barn och ungdomar. Den senaste veckan har mängder av fiskar anmälts, bland annat Isac Larssons skäggtorsk från ett vrakfiske på västkusten.

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Fin film om gäddfabriker

Är du nyfiken på hur en gäddfabrik fungerar? Kika i så fall på Linus Gradins kortfilm som förklarar just detta. Sportfiskarnas gäddexperten Olof Engstedt medverkar och berättar om ett lyckat projekt i Blekingevattnet Vambåsa.

Makrillen är här – så tar du den!

En av våra mest älskade fiskar har nu återkommit till vår saltstänkta kust. En makrill på kroken glädjer alla och får man fler på en gång går pulsen lätt i taket. Här kommer en rad tips på hur du fångar det grönsvarta guldet under den tidiga säsongen!

Östersjöflundran – unik art i Östersjön

Östersjöns skrubbskäddor är genetisk isolerade från varandra och tillhör två olika arter. Upptäckten gjordes i fjol och nu har forskarna beslutat att den art som endast lever i Östersjön ska heta Östersjöflundra, Platichthys solemdali.

Tidernas 3 bästa gäddbeten

Genom att gräva bland 40 000 storfångster i Recordfiskregistret och Storfiskregistret har Fiskejournalen tagit fram de tre beten som fångat flest storgäddor, alltså gäddor över 7,5 kilo. Om du vill ha en storgädda, är det vobbler som gäller, enligt statistiken. På tredje plats finner vi en klassiker, nämligen Hi-Lo från ABU. Men det var stor

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...