Just nu:
Annons

Nyheter

7 månader sedan Sverige Robert Westin
En av många pigga öringar som har etablerat sig i Trödjeån. Foto: Lars Ljunggren.
Öring från Gotland blev en succé för Trödjeån

I ett försök att etablera ett öringsbestånd i Trödjeån hämtades befruktad rom från Gotland. Romen kläcktes i ett kläckeri vid Harmångersån för att sedan sättas ut i Trödjeån.

Trödjeån i Gästrikland mynnar ut i den inre delen av Trödjefjärden. Ibland torkar ån ut under somrarna då avrinningsområdet är kraftigt påverkat av utdikning och uppdämning vilket leder till vattenbrist. Sannolikt har det en gång i tiden funnits öring i ån.

För att återetablera den havsvandrande öringen så skapade Sportfiskarna, med Lars Ljunggren i spetsen, ett återställningsprojekt. I projektet ingick det att ta bort vissa vandringshinder, att restaurera lekbottnar och att återintroducera vild havsöring.

Efter som att Trödjeån ibland torkar fick Lars idén att man skulle hämta öring från Gotland. Den öringen är anpassad för dessa förutsättningar.

Befruktade romkorn hämtades från Gotland. Dessa kläcktes i ett kläckeri vid Harmångersån. Ynglen satte sedan under våren ut i Trödjeån.

Nu har elfiske visat att hela projektet har varit mycket lyckad och öringen har överlevet denna sommar.

– Det var glädjande att se de små liven. Idé kommer bland annat från en lyckad satsning på Öland där man har liknande förutsättningar som Trödjeån och på Gotland, säger Lars Ljunggren projektledare hos Sportfiskarna, till Fiskejournalen.

Projektet är inte klart ännu. Fler återställningsåtgärder är planerade för Trödjeån. Resultatet kommer att följas upp fler gånger med elfiske.

Relaterad nyhet från din region
16 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta