Orörda vatten i Norrland – en myt?

Dainabäcken, ett litet biflöde till Marsån sex mil nordväst om Vilhelmina. Här driver länsstyrelsen restaureringsprojekt av gamla flottleder där syftet är att återställa vattendraget till en mer ursprunglig och naturlig miljö.
Dainabäcken, ett litet biflöde till Marsån sex mil nordväst om Vilhelmina. Här driver länsstyrelsen restaureringsprojekt av gamla flottleder där syftet är att återställa vattendraget till en mer ursprunglig och naturlig miljö.

I Norrland är vattendragen rena, naturliga och relativt opåverkade av mänsklig aktivitet. En sanning eller en myt? Sant på några håll, men tyvärr också en myt på många andra platser. Det finns pärlor men de är tyvärr både färre och mattare än vad som kunde varit fallet. Här nedan berättar Länsstyrelsen i Västerbotten mer om vattendragen i deras län.
Bilden av Norrland som en plats med orörda vatten har förstärkts av vackra fotografier från fjällnära vattendrag med porlande forsar, blommande kabelekor och vakande öring. Glädjande nog finns det många platser runt om i Norrland och i Västerbotten där verkligheten stämmer överens med den bild som många har på näthinnan. Men tyvärr är också undantagen alltför många.

Flottningen – omfattande historisk påverkan
Under den andra hälften av 1800-talet påbörjades på allvar timmerflottningen i norra Sverige. Syftet var att transportera timmer från det skogsrika inlandet till sågverken vid kusten. Den enda realistiska förflyttningen var vattenvägen. För att underlätta timmertransporten rensades vattendragen från block och sten. Från början gjordes detta manuellt för hand, senare med dynamit och slutligen med bandtraktorer som schaktade bort all ojämn och bromsande bottenstruktur. Dammar anlades också för att höja och säkerställa vattennivå under flottningen. När flottningen upphörde lämnades vattendragen kvar med mycket begränsade livsmiljöer för de vattenlevade djuren med andra ord en bristfällig biologisk mångfald.

Västerbotten – 8000 km flottled och 1400 dammar
I Västerbottens län finns det mer än 8000 km allmän flottled. Till detta ska också otaliga kilometrar enskilda flottleder adderas. Eftersom flottningen generellt upphörde för minst 30 år sedan har ett nytt naturtillstånd delvis inträtt. De upprensade massorna har i många fall vuxit igen med både buskar och träd och spåren på stränderna suddas succesivt ut. För ett otränat öga kan ett vattendrag se naturligt och opåverkat ut men sanningen är ofta en annan.  När det gäller dammarna har Västerbotten ungefär 1400 stycken, de flesta är gamla rester från flottningstiden och utgör än i dag vandringshinder för arter som har vandring som en naturlig del av sin livscykel.
Under de senaste 7-8 åren har vi på Länsstyrelsen i Västerbottens län jobbat mycket fokuserat och målmedvetet för att faktiskt komma till rätta med denna historiska påverkan. Vi jobbar processorienterat, det vill säga vi har flera olika aktiviteter som löper parallellt. En process är att ta fram vilka vatten vi ska prioritera att arbeta med, en process kartlägger exakt var problemen finns, en som informerar berörda och söker nödvändiga tillstånd, en som utför de faktiska åtgärderna, en som följer upp utförda åtgärderna och slutligen en som hanterar förvaltningen efter åtgärderna.  Sammantaget rullar alltså flera projekt på en och samma gång men är i lite olika faser. Detta har varit en framgångsfaktor för oss.
Eftersom flottningen också är en viktig del av vår kulturhistoria sparas också kulturlämningar som bedöms vara värdefulla.
Arbetet är ett viktigt led i att nå miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”.
Roger Vallin

Mer info finns på Länsstyrelsen i Västerbottens hemsida:
www.ac.lst.se

Publicerad: 01 May 2014
Av: Morgan Fihn