Vy mot Kungsfallet i Mörrum. (Foto: Morgan Fihn) Vy mot Kungsfallet i Mörrum. (Foto: Morgan Fihn)[/caption] " /> Oroväckande hög andel hybridfiskar i Mörrumsån | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Oroväckande hög andel hybridfiskar i Mörrumsån
Vy mot Kungsfallet i Mörrum. (Foto: Morgan Fihn)

Vy mot Kungsfallet i Mörrum. (Foto: Morgan Fihn)

En lax är inte alltid en lax. DNA-prover på beståndet i Mörrumsån, Blekinge, tyder på att en betydande del av det som tidigare räknats som lax egentligen är arthybrider mellan lax och öring.
Enligt WWF har de senaste årens trend i Mörrumsån, till skillnad från de större Norrlandsälvarna, haft en negativ utveckling av sitt laxbestånd och fångsterna har varit vikande. Världsnaturfonden WWF har tillsammans med bland annat Havs- och vattenmyndigheten och Sveaskog bidragit till att forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kunnat göra genetiska analyser av fisk från Mörrumsån, analyser som nu presenteras med ett oroande resultat.
DNA-proverna från fjäll och fenor visar att mer än tio procent av all vuxen laxfisk som under senare år vandrat upp i ån för att leka tycks ha bestått av arthybrider mellan lax och öring, så kallade laxingar. Laxingarnas utseende avslöjar dem bara i ungefär vartannat fall, varför man tidigare trott att mindre än fem procent av Mörrumsåns laxar varit hybrider. Vanligtvis brukar andelen laxing i vattendrag med lax och öring vara ännu lägre.

– Resultatet är oroväckande eftersom att i princip all avkomma dör när en laxinghane parar sig med en lax- eller öringhona, säger Stefan Palm vid SLUs institution för akvatiska resurser, och fortsätter:
– Vi skulle behöva utöka studien för att förstå orsakerna till och konsekvenserna av den höga andelen laxingar i Mörrumsån. En förklaring skulle kunna vara att laxens och öringens viktigaste lekområden ligger närmare varandra än i många andra vattendrag, där öringen kan söka sig upp i mindre biflöden, medan laxen mest håller sig i huvudfåran. Men det kan inte uteslutas att det också finns kopplingar till tidigare sjukdomsutbrott där fiskens lekbeteende påverkats, eller till den brist på tiamin, vitamin B1, som nyligen konstaterats hos lax i just Mörrumsån.

WWF berättar i pressmeddelandes att de är glada över att ha bidragit till upptäckten om hybriderna – som är en viktig pusselbit bakom de minskade fångsterna i Mörrumsån. Enligt vetenskapliga utlåtanden från internationella havsforskningsrådet (ICES) befinner sig ungefär 30 vildlaxälvars bestånd, inklusive Östersjöns laxbestånd, utanför säkra biologiska gränser och med en risk för genetisk utarmning.
– Resultatet i Mörrumsån visar att forskningen på hybrider bör breddas till fler vattendrag för att skydda de genetiskt vilda laxbestånden i hela Östersjöområdet. För att säkra en fungerande långsiktig laxförvaltning är det viktigt att veta att Mörrumslaxen kan föröka sig som den ska, säger Åsa Andersson, chef för vattenmiljöenheten på WWF.
WWF har under 2013 stöttat forskningsprojektet ”Lax i Mörrumsån” med 100 000 kr. Hela rapporten finns på SLUs hemsida:
Läs rapporten ”Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån – en genetisk analys”

Vill du lära dig att artbestämma en lax? Här hittar du Sportfiskarnas lax-lexikon.

Relaterad nyhet från din region
18 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta