" />
Annons
Rött ljus för Östersjötorsken | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Hans Hällman
Skippa östersjötorsken på tallriken, uppmanar WWF. Foto: Erling Svensen / WWF
Rött ljus för Östersjötorsken

I Världsnaturfondens nysläppta fiskguide får all torsk från Östersjön rött ljus. Även konsumtion av lax, gädda och piggvar från Östersjön får tummen ner.

Världsnaturfondens fiskguide uppdateras årligen och ska hjälpa konsumenter att ta kloka beslut vid fiskdisken och på restauranger. I år får många arter rött ljus, vilket innebär att Världsnaturfonden avråder från konsumtion. Detta gäller i år all torsk från Östersjön, alltså även den trålfångade torsk från östra Östersjön som i fjol fick gult ljus.

”Om vi ska kunna äta lokalt fångad fisk i framtiden måste politikerna ta krafttag”

– Om vi ska kunna äta lokalt fångad fisk i framtiden måste politikerna ta krafttag. Kontrollen behöver skärpas, torsken få en chans att återhämta sig och ålfisket stängas under hösten, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Även många andra arter från Östersjön får rött ljus, såsom laxen, gäddan och piggvaren.

Garnfiskad abborre från Rigabukten, strömming från östra Östersjön och MSC-certifierad skarpsill från Lettland kan man däremot äta med gott samvete, enligt Världsnaturfonden. Dessa har nämligen fått grönt ljus i årets guide.

Här kan du läsa mer Fiskguiden 2018.

Här kan du lyssna på ett inslag i P1-morgon där Inger Näslund från Världsnaturfonden förklarar varför all torsk från Östersjön får rött ljus – och varför torsken i Östersjön har betydelse för hela ekosystemet.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
58 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Här är en av de skarvar från Älvkarlebytrakten som analyserats. Foto: Älvkarleby Sportfiske/SLU
Skarvens föda analyserad: ”Äter jättemycket fisk”

”Jag tänker inte uppskatta antalet skarvar kring Älvkarleby/Gävle men jag tror att under häckningstiden uppgår deras föda till minst 1 ton per dygn”. Det säger Janne Olsson på Älvkarleby sportfiske.

Att skarven äter mycket fisk är naturligtvis ingen nyhet, men exakt hur deras svenska kostcirkel ser ut har varit ganska okänt. Janne Olsson på Älvkarleby Sportfiske har under flera år varnat för skarvens framfart i området, och även försökt att lära känna arten bättre.
Han har nu studerat återrapporteringen av deras skyddsjakt från år 2019 och 2020, och det handlade om 180 stycken skarvar.
– På samtliga skarvar har maginnehållet analyserats och resultatet av detta är att skarven som söker föda i Dalälven samt mynningsområdet har haft följande fiskar i magen: Strömming, Nors, Nejonögon, Smolt av Havsöring och Lax, Tånglake, Tobis, Sik, Spigg, Svartmunnad smörbult, berättar Janne Olsson.
– Varje år ställer man sig frågan. Hur mycket fisk finns det egentligen?

De testar nu att sätta ut runt 6 000 stycken 2-somriga havsöringar under hösten i stället, med förhoppningen att fågelpredationen på dessa blir mindre än utsättningen som sker på våren.
– Även hägerpopulationen är mindre nu under senhösten. Vi vet däremot lite om hur dessa havsöringar tar sig an denna höstutsättning då dessa enligt biologiska klockan skall vandra ut på våren. Vi har nu märkt den stora sorteringen med pittags, 3 000 stycken, säger Janne Olsson till Fiskejournalen.
De hoppas nu att dessa öringar så småningom ska komma sportfisket till gagn, och inte mestadels i hamna i skarvmagar.

Du kanske även gillar detta