Tillgången på fiskbyten av rätt storlek kan vara en nyckel för att förstå torskens brist på återhämtning. (Copyright Derek Keats/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License) Tillgången på fiskbyten av rätt storlek kan vara en nyckel för att förstå torskens brist på återhämtning. (Copyright Derek Keats/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License)[/caption] " /> Östersjötorskens återhämtning granskas | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Morgan Fihn
Östersjötorskens återhämtning granskas
Tillgången på fiskbyten av rätt storlek kan vara en nyckel för att förstå torskens brist på återhämtning. (Copyright Derek Keats/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License)

Tillgången på fiskbyten av rätt storlek kan vara en nyckel för att förstå torskens brist på återhämtning. (Copyright Derek Keats/Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 License)

SLU-forskare har utvecklat en ny metod för att få svar på varför överfiskade fiskpopulationer, exempelvis torskbeståndet i Östersjön, inte återhämtar sig trots att fisket minskat. Metoden går ut på att analysera tillväxtmönster under torskens olika livsstadier, för att se om utebliven återhämtning beror på brist av någon särskild typ av föda. Studien presenteras i ett specialnummer kring marina ekosystemskiften.
Östersjön är ett av de marina ekosystem på norra halvklotet som genomgått stora förändringar i artsammansättningen. I slutet av 1980-talet skiftade Östersjön tillstånd och gick grovt förenklat från att domineras av stora torskbestånd till att domineras av stora skarpsillsbestånd. Längs Kanadas Atlantkust kollapsade torskbestånden på ett liknande sätt några år senare. Båda ekosystemskiftena knöts till ett för högt fisketryck.

Frågan är vad det är som hindrar torskens återhämtning och håller kvar Östersjöns ekosystem i ”skarpsillsläge” trots miljöförhållanden som är jämförbara med dem på 1980-talet och ett minskat fisketryck?
Anna Gårdmark, docent vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, har tillsammans med SLU-kollegor och andra forskare utvecklat en ny metod för att belysa frågan. Den handlar om att analysera miljöövervakningsdata som visar torskens tillväxtmönster och tillgång på byten under olika livsstadier.
– Vi visar hur man kan analysera torskens kroppstillväxt under olika livsstadier för att särskilja mellan olika mekanismer som kan ligga bakom att överfiskade rovfiskbestånd, t. ex. torsken i Östersjön, inte återhämtar sig. Det handlar om olika sorters artsamspel mellan torsken och dess bytesdjur, berättar Anna Gårdmark, docent vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Tillsammans med Kanadensiska forskare tillämpar Anna Gårdmark och hennes kollegor nu den nya metoden på Östersjötorsken och på torsk utanför Kanadas östkust. Om de fiskätande torskindividerna växer dåligt snarare än de mindre torskarna som äter djurplankton och bottendjur, tyder det på en brist på fiskbyten av rätt storlek för torsken. Detta visar i sin tur på hur fiske på rovfiskar och fiske på deras bytesfiskar hänger samman, och varför de måste förvaltas tillsammans.
– Att förstå varför fiskade rovfiskar inte ökar i antal trots lågt fisketryck är helt avgörande för att skapa en fiskeriförvaltning som möjliggör torskbeståndens återhämtning. Vår nya metod är ett viktigt hjälpmedel för att nå sådan kunskap, säger Anna Gårdmark.

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Ida-Maria Rigoll lämnar sin tjänst på Mörrums Kronolaxfiske. Nu är frågan vem som ska efterträda henne? Foto: Privat
Toppjobb ledigt när Ida-Maria lämnar sin tjänst

Det händer mycket kring Mörrumsån just nu, med både miljonsatsningar på fiskevård och planer på en ny kastanläggning. Nu kommer beskedet att platschefen på Mörrums Kronolaxfiske, Ida-Maria Rigoll, säger upp sig.

Hon levererade sitt besked till allmänheten på onsdagen, där hon beskriver det svåra beslutet så här.
– Det har varit ett tufft beslut som tagit väldigt långt tid, längre än de flesta kan ana. 4 år ganska exakt har jag varit i Mörrum på Mörrums Kronolaxfiske och Sveaskog, skriver hon på sin blogg.

Anledningen är att hon tackat ja till ett annat uppdrag, som hon tillträder 1 maj. Det innebär också att jakten på hennes efterträdare börjar med detsamma.

– Jag har fått vara med i sammanhang jag aldrig trodde jag skulle få uppleva, jag har varit på middagar med ambassadörer från olika länder, landshövdingar, generaldirektörer, politiker, musiker, kungar, drottningar, prinsar och prinsessor, forskare, ungdomar och helt enkelt fantastiska, skriver Ida-Maria Rigoll på sin blogg.

Du kanske även gillar detta