Nanopartiklar av plast får fiskar att slöa till och jaga sämre. I förlängningen kan partiklarna hamna i människor – och då vet vi inte vad som händer. " /> Plast gör fiskar dummare och latare | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Fiskejournalen
Hjärnorna på fiskar som fick nanopartiklar blev svampiga och fiskarna blev slöare.
Plast gör fiskar dummare och latare

Nanopartiklar av plast får fiskar att slöa till och jaga sämre. I förlängningen kan partiklarna hamna i människor – och då vet vi inte vad som händer.

Det är forskare vid universitetet i Lund som slår larm om att de väldiga mängder plast som vräks ut i haven kan brytas ner och vandra vidare i näringskedjan som nanopartiklar, vilka kan skada andra organismer, även människor.
På senare tid har vi berättat om vilka väldiga mängder plast som dumpas i haven. En amerikansk beräkning landar på åtta miljoner ton – per år. Plasten bryts ner så småningom, av solljuset och vågornas mekaniska påverkan. Till slut blir det till nanopartiklar som hamnar i fiskarna.

– Vi har gett nanopartiklar av plast till alger, som äts av plankton, som i sin tur äts av fiskar. De plastbitar som kommer till fiskarna har gått igenom en helt naturlig födokedja, fast på laboratorium, säger Tommy Cedervall, docent i biokemi vid Lunds universitet till SVT Nyheter.
Cedervall berättar att fiskarna som åt plastpartiklarna fick ett helt förändrat beteende. De stod stilla, de jagade inte aktivt, tog längre tid på sig att äta plankton och försökte inte utforska akvariet på samma sätt som referensfiskarna. Forskarna noterade också att fiskarnas hjärnor hade förändrats. De innehöll mera vatten och blev svampiga.
I förlängningen kan naturligtvis nanopartiklarna vandra vidare till människor som äter av fiskarna. Vad som då händer vet forskarna inte, men de är naturligtvis angelägna om att få fortsätta forskningen.

Relaterad nyhet från din region
6 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Skarvbeståndet i Västra Götaland får reduceras genom skyddsjakt. Foto: Gettyimages
Fördubbling av antalet skarvbon – nu blir det jakt

Både Sportfiskarna och andra aktörer har slagit larm om skarvens tilltagande utbredning längs Västra Götalands kust. Nu kan det hela formuleras i siffror, där inventeringar visar att det skett en fördubbling av antalet skarvbon mellan 2012 och 2020.

Det är Sportfiskarna som basunerar ut resultaten från inventeringen, som SLU gjort tillsammans med erfarna ornitologer och ett flygföretag. Resultatet visar att antalet kolonier vuxit från 14 till 21, och att antalet bon vuxit från 3 000 till 6 000.
– Det kanske mest oroväckande är den stora spridningen av mellanskarv till vattendrag och inlandsvatten. Som ett av många exempel har Kungsbacka Sportfiskeklubb noterat upp till 20 jagande skarvar i Kungsbackaån och även mindre skarvgrupper som nu jagar i deras klubbsjöar flera mil inåt landet. Det är områden där vi aldrig dokumenterat skarv innan, säger Sportfiskarnas regionchef Markus Lundgren på deras hemsida.

De välkomnar också ett färskt beslut om att det nu ska tillåtas skyddsjakt på 3 000 skarvar i Västra Götalands kustvatten och kustmynnande vattendrag.
Det är Sportfiskarna själva som tillsammans med Svenska Jägareförbundet och Sveriges Fiskares Producentorganisation beviljats tillstånd för skyddsjakt på skarv.

Jakten i vattendrag motiveras i beslutet med att utvandrande laxfisksmolt behöver skyddas. Tillståndet gäller till och med den 15 februari 2024 och innebär att maximalt 3 000 skarvar får fällas.
Här kan du läsa mer.

Du kanske även gillar detta