Sjöfartsverket har nu inlett ett projekt som kallas Sjökortslyftet för att öka kvaliteten och exaktheten i alla sjökort. Exempelvis ska det bli lättare för alla som använder sjökorten att tolka djupangivelser. " /> Projekt lyfter kvaliteten i våra sjökort | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Anders Holm
Här går det att se en sjökortsbild från ett område strax söder om Piteå före och efter (till höger) Sjökortslytet. Detaljrikedomen i strandlinjen är högre, och bränningar och övervattenstenar är utmärkta. Djupsiffrorna är även ändrade till den nya referensnivån. Foto: Sjöfartsverket
Projekt lyfter kvaliteten i våra sjökort

Sjöfartsverket har nu inlett ett projekt som kallas Sjökortslyftet för att öka kvaliteten och exaktheten i alla sjökort. Exempelvis ska det bli lättare för alla som använder sjökorten att tolka djupangivelser.

Idag krävs en hel del av användaren för att få fram exakt vattendjup. Exempelvis måste landhöjning som skett sedan djupet mättes räknas in, dessutom krävs att man tar hänsyn till låg- eller högvatten i beräkningen.
Därför ska våra sjökort få ett nytt referenssystem för vattennivån, som är gemensamt för Östersjöländerna, RH2000.
Efter att projektet Sjökortslyftet är genomfört räcker det med att utgå från djupet som står angivet på sjökortet och kontrollera vattenståndet med till exempel Sjöfartsverkets vind- och vattenapp, ViVa. De elektroniska sjökorten uppdateras efterhand när den nya referensnivån läggs in i sjökortsdatabasen och papperskorten när det trycks nya.
Både djupkurvor, djupsiffror och strandlinjer påverkas i sjökorten. Projektet pågår till och med 2020, då arbetet ska vara klart.

– Det är mycket data som ska förändras. Djupkurvorna får standardiserade intervall. Vi börjar i norr och jobbar oss ner längs kusten. I norr kommer strandlinjen att påverkas. Det har hänt mycket med landhöjningen där, säger projektledaren Elisabeth Svensson.
Anders Holm

Relaterad nyhet från din region
5 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Palle Sköldblom tillhör dem som är kritiska till förslagen om förbud i Kalmarsund. Foto: Privat
Sportfiskare rasar mot förbudsförslag i Kalmarsund

Sportfisket efter storabborrar i Kalmarsund är rikskänt och omskrivet. Frågan är dock hur själva abborrbeståndet mår? Inte tillräckligt bra, anser i alla fall Länsstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten som vill införa många nya fredningsområden.

Fiskejournalen skrev i december om den remiss som Havs- och Vattenmyndigheten skickat ut angående nya fredningstider och förbudsområden på kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län.
Detta skedde efter en hemställan från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm, Östergötland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län. Utifrån detta föreslog Havs- och vattenmyndigheten regeländringar för att stärka bestånden av framför allt abborre, gädda, gös och öring.

Det berömda sportfisket i Kalmarsund skulle påverkas på flera sätt, eftersom flera av de mest populära vikarna skulle få fiskeförbud mellan 1 januari–31 maj, bland dem Timmernabbsviken, Mönsteråsviken och Lervik. I Smältevik föreslås dessutom allt fiske förbjudas till och med 2027.  Här hittar du förslagen om fredningsområden.

Kan börja gälla 1 mars
Totalt rör det sig om 64 stycken nya- och 29 justerade fredningsområden, och förslaget föreslås träda i kraft 1 mars 2021.
HaV bedömer att de föreslagna förändringarna skulle stärka skyddet för biologiskt- och socioekomiskt värdefulla arter, och att fisket skulle bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Myndigheten konstaterar att beståndet av abborre och gädda utsätts för ett mycket stort tryck från fisket i kombination med skarv, säl och spigg, och det är därför viktigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska de sammanlagda effekterna.

En del av ovanstående resonemang har fått många sportfiskare att se rött, som menar att förslagen missar målet. En av dessa är Palle Sköldblom i Oskarshamn, som tillsammans med flera andra svarat kritiskt mot förslaget.
– Även vi sportfiskare anser att något behöver göras, men vi vill att man tar på sig arbetshandskarna och gör något åt grundorsaken – den misslyckade reproduktionen. Dessa nya förbud kommer vara verkningslösa och i längden skada mer än vad det gör nytta. Länsstyrelsen har inte gjort sin konsekvensanalys korrekt. För att stärka reproduktionen och värna om alla arters fortlevnad behövs helt andra åtgärder, säger Palle Sköldblom till Fiskejournalen.

Ser andra orsaker
Han själv har fiskat i Kalmarsund sedan 1985, och gör ungefär 50 fiskepass per år. Orsaken till att fisken i Östersjön har reproduktionsproblem har inte alls med sportfisket i Kalmarsund att göra, anser han och de andra som svarat på remissen. De pekar i stället på andra faktorer, såsom att övergödning har rubbat balansen i Kalmarsund och att det storskaliga yrkesfisket är den egentliga boven.
– Tidigare betade strömming och torsk ner spiggens bestånd och höll det på en mera lagom nivå. Numera saknar den nästan fiender och kan sprida sig ohämmat och därför äta upp alla andra arters yngel redan innan de hunnit passera gulsäcksstadiet.

Palle och hans medförfattare har presenterat en rad egna förslag på hur beståndet av både abborre och gädda i stället kan skyddas i Kalmarsund, vilka du även kan läsa här på Swedish Anglers hemsida.
– Beståndet av storvuxen abborre är i Timmernabben liksom i Smältevik talrikare än någonsin i historien. Vi tar inte hem dessa arter för konsumtion eftersom vi ser att balansen mellan yngel och vuxen fisk är störd. Därför vill vi påstå att sportfiskare i Kalmarsund i det närmaste utövar 100 procent catch & release.

Vill ha annan metod
Redan sedan 1998 finns det ett fiskeförbud i Kalmarsund från 1 april till 31 Maj. Enligt Palle härstammar de stora abborrarna i Kalmarsund från årsklasser tidigt 1990-tal, innan detta förbud togs i laga kraft, så inte ens dessa är från åren efter att förbudet infördes, anser han.
– Om man inte på 20 år lyckats få bestånden av fisk att återhämta sig genom förbud, borde man inte då tänka till och försöka med en annan metod? Frågan är också hur mycket inskränkningar man kan göra i Lagen om det fria handredskapsfisket, frågar han sig.

Det ska dock påpekas att vissa sportfiskare ställer sig bakom ett ökat skydd i Kalmarsund, som menar att fisketrycket är för högt och att beståndet måste få återhämta sig.
Senast 31 januari 2021 ska alla remissvar ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten. Här hittar du hela remissen!

Fortsättning följer med andra ord.

 

 

Du kanske även gillar detta