Rafael Edholm, känd skådespelare och regissör som medverkat på olika sätt i produktioner som Beck, Göta Kanalfilmerna, Shrek, Wallander och många andra, har också skickat brevet till Östersunds kommunalråd AnnSofie Andersson med vädjan att återställa Långforsen i Långan. " /> Rafael Edholm skickar brevet om Långfors | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Anders Holm
Rafael Edholm är en känd svensk skådespelare och inbiten sportfiskare.
Rafael Edholm skickar brevet om Långfors

Rafael Edholm, känd skådespelare och regissör som medverkat på olika sätt i produktioner som Beck, Göta Kanalfilmerna, Shrek, Wallander och många andra, har också skickat brevet till Östersunds kommunalråd AnnSofie Andersson med vädjan att återställa Långforsen i Långan.

Rafael Edholm är en av våra mest kända svenska skådespelare och inbiten sportfiskare sedan barnsben. Han började fiska i fyraårsåldern med sin morfar, mestadels i Stockholms skärgård. Sedan 2013 är han också medlem av Rapala Proguide i Sverige, med syftet att motivera och inspirera fler att börja med sportfiske.
Som hos många andra sportfiskare har också ett ökat engagemang för miljön i våra vatten kommit med sportfiskeintresset, och nu har Rafael också skickat brevet till AnnSofie Andersson, kommunalråd i Östersund. AnnSofie Andersson är också ordförande i Jämtkraft, företaget som fått tillstånd att bygga ett nytt kraftverk i Långfors i Nedre Långan, trots att vattendraget är skyddat mot vattenkraft i miljöbalken. I brevet finns en vädjan om att inte bygga kraftverket, utan i stället återställa forsen.

Rafael menar att det är viktigt med förnybar energi för att klara av klimatförändringarna, men att avvägningen mellan den väldigt lilla energiproduktionen från det nya Långfors kraftverk och skadorna på fisk och biologisk mångfald pekar på att det vore bättre att riva bort dammresterna och återställa forsen.
– Det här vattendraget är skyddat mot vattenkraft och istället för att bygga bör man återställa platsen. Det finns säkert andra betydligt bättre sätt att skapa den lilla energiproduktionen som inte gör lika mycket skada, säger Rafael till Fiskejournalen.
Rafael, som fiskat en del i Jämtland, tycker också att det verkar vara ett vågspel att som kommun dra på sig så mycket kritik som Östersunds kommun gjort i och med att man låtit Jämtkraft processa i domstolar i så många år för att kunna tränga igenom lagskyddet för Nedre Långan.
– Jag var bland annat och spelade in ALLT FÖR BYN i Hammarstrand, en liten stad jag tyckte mycket om. Jag kan känna så på många ställen i Sverige dessvärre, att det känns förstört sen tiderna då man flottade timmer och att det sen inte har återbyggts. Sen vill man göra det ännu värre genom att fortsätta bygga ut vattenkraft i känsliga områden och göra det omöjligt för fortplantning av fisk, som annars skulle kunna bli en enorm naturtillgång och inkomstbringande resurs för dessa vackra platser i vårt avlånga vackra land.

Sportfiskare är en enorm inkomstkälla världen över och intresset bara växer och växer.

– Det är bara att räkna så ser man fort att det handlar om möjligheter till stooora pengar som försvinner och som skulle kunna komma lägligt till många kommuners affärsintressen samtidigt som det skulle handla om fiskevård. Intresset för sportfiske ökar hela tiden, och Jämtland är givetvis en viktig destination för tusentals människor. Att då exploatera en skyddad sträcka i Långan istället för att miljöåterställa tror jag kan avskräcka många från att resa till Jämtland, och vad kan det i slutändan kosta regionen i uteblivna inkomster istället för tjänade intäkter, undrar Rafael.
Vill du också hjälpa oss och fisken i Långfors så hittar du brevet som du kan skicka till AnnSofie Andersson här.

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Fiskejournalen
Lars Munk vet var laxen står i våra nordliga älvar. Foto: Ted Logart
Gunnar Westrin möter: Laxmästaren Lars Munk

En kall vinterdag i januari 2004 klev Lars Munk Lauritsen från Danmark av bussen i Övertorneå. Ensam i en ny värld började en egenartad livsresa. Fiskejournalens medarbetare Gunnar Westrin har känt honom på pulsen!

I Norrländska Socialdemokraten den 29 oktober 2005 skrev jag om Lars Munks äventyr, under rubriken ”Från Holstebro på Jylland till Kulmungi i Tornedalen”.
Han minns hur ensam han var i bussen den gången, hur spännande det trots allt var att möta en trakt han inte kände till. Några år innan resan jobbade han på en farm i Island, fick av vänner tips om en fiskeguideutbildning i Övertorneå, tog kontakt och bestämde sig. Nu eller aldrig!

På måndagen steg han in på Tornedalens folkhögskola för att gå utbildningen. Under året på skolan träffade han Eva-Lena Henriksson från Kulmungi, som studerade på naturguideutbildningen. I dag har de två barn och bor i den vackra byn Kieksiäisvaara norr om Pajala.

Resan från Jylland till Pajala-trakter är ett egenartat exempel på äventyrslust och urstark egenvilja. Efter året i Övertorneå examinerades han även utifrån statuter som ”The Flyfishing Federation of Europé” hade utarbetat. Inte underligt att han med tiden blev en av landets mest omtalade laxflugfiskare och alltid omtyckt guide.
I dag jobbar han som marknads- och affärsutvecklare inom bland annat Heart of Lapland, en vital del av Swedish Lapland, med östra Norrbottens kommuner som arbetsfält.
– Ingen dålig plattform att jobba med, med fortfarande outbyggda älvar och större åar. Den riktigt ultimata trakten för sportfisketurism, anser Munk med eftertryck.

Varför hugger laxen?
Naturligtvis fastnade han för laxen, kanske inte så mycket gällande fiskars storlek som utmaningen att förstå var laxarna står i älven, hur och varför de hugger och vilka flugor som gäller eller ratas.
– Det finns några självklara förutsättningar gällande all fiske- och naturturism, oavsett plats. Älvarna måste bevaras outbyggda och samhället i stort måste förändras, vare sig det handlar om yrkesfisket, skogsbruket eller andra stora exploateringar av naturen. Vi måste helt enkelt bli bättre på att vilja förändra vårt levnadssätt. Skogen, till exempel är mer värd för fiskar än vad som oftast framkommer, säger Lars Munk.

Måste bli mer tillgängligt
Han anser att vi behöver jobba ännu mer med infrastrukturen. Det måste bli lättare för besökare att ta reda på information om fisket i Swedish Lapland, samt att snabbt fullfölja digitaliseringen av fiskekortsförsäljningen. Det är svårt att kommunicera med internationella besökare om upplysningen bara finns på svenska.
– När det kommer till skötseln av laxen saknar jag en förvaltningsplan som är framtagen för laxens bästa och som gäller för alla länder kring östersjökomplexet, där man lokalt kan jobba med älvspecifik förvaltning, menar Munk med bestämdhet.

– Vi borde vara så pass kloka numera att vi absolut kan acceptera att laxens överlevnad och välmående kommer före ett eventuellt sport- och yrkesfiske. Med det menar jag att det finns en poäng i att inte tillåta avlivning i hav eller älv, innan man har säkerställt att ett minimum av laxar har kommit upp i älvarna, detta för att garantera artens överlevnad.

Önskemålet är att det ska finnas så pass mycket lax i älvar och hav att vi kan ta en del av resursen, menar Lars Munk.
Förvaltningen tycks vara baserad på känslor och inte i första hand på laxens välmående. Där anser Lars Munk att en förändring måste ske, att laxens leverne kommer i första hand.
– Skulle vi jobba med den typen av förvaltningsplan, där man alltid utgår ifrån försiktighetsprincipen, torde laxens överlevnad vara säkrad.

– Gunnar Westrin –

Du kanske även gillar detta