" /> Regeringen vill stoppa mikroplaster | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

4 år sedan Sverige Hans Hällman
Plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter kallas mikroplaster. Ju mindre plastpartiklarna är, desto större är risken att de upptas i djurs vävnader. Här syns ett abborryngel med plastkulor i magen. Foto: Oona Lönnstedt
Regeringen vill stoppa mikroplaster

Miljöminister Karolina Skog är på väg att införa ett nationellt förbud mot mikroplaster som ska börja gälla i juli nästa år. Förbudet gäller försäljning av mikroplast i kosmetiska produkter. Branschen är kritisk och tycker att utfasning borde ske på frivillig basis.

Plast i haven är ett allt mer omfattande miljöproblem. Nedbrytningen i naturen går långsamt och skräpet ackumuleras i skrämmande takt. Miljöminister Karolina Skog är på väg att förbjuda plastkulor i kosmetiska produkter för att minska ytterligare tillförsel.
– Det är jättesvårt i dag att förstå som konsument vilka produkter som innehåller plast. Man får gå en kortare kemiutbildning för att klara ut det. Det är inte relevant och därför tycker jag att det viktigaste är att vi som myndighet och stat tar ett ansvar och ser till att de här produkterna kommer bort från butikernas hyllor, säger hon i en intervju med P4 Kristianstad.

Branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen är kritisk och vill inte ha ett svenskt förbud.

– Mikroplast i kosmetik, där finns det inte belagt att just det skulle vara ett specifikt problem. Det är ju också det som man måste visa om man inför ett nationellt förbud att just det här bidraget innebär en belastning som vi måste ta itu med. På europeisk basis har vi enats om att vi ska rekommendera att fasa ut mikroplast, säger Peter Jansson, som är sakkunnig på Kosmetik- och hygienföretagen.

Regeringen förordar dock en hårdare linje än frivillig utfasning och ser initiativet som ett första steg mot minskade utsläpp.
– Om man tittar på alla mikroplaster så är det en väldigt liten andel som kommer från kosmetika. Men det är ändå stora mängder. Många ton som går ut i exempelvis Östersjön. Sedan är det också så att det går att byta ut. Och det här ska vi se som ett första steg. Vi måste självklart få bort alla källorna, säger Karolina Skog.

Läs mer och lyssna på SR:s inslag här.

Hans Hällman

Relaterad nyhet från din region
1 timme sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta