Det världsberömda fisket efter insjölax i Vänern står just nu och väger. Något måste göras för att behålla resursen. Det anser åtminstone Tommy Nerstrand, som är fiskeguide och projektledare för ”Lax i Vänern”. " /> Så ska det unika laxfisket i Vänern räddas | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
Laxfisket är populärt i Vänern, men det råder olika meningar kring hur Gullspångslaxens bestånd bäst ska skyddas.
Så ska det unika laxfisket i Vänern räddas

Det världsberömda fisket efter insjölax i Vänern står just nu och väger. Något måste göras för att behålla resursen. Det anser åtminstone Tommy Nerstrand, som är fiskeguide och projektledare för ”Lax i Vänern”.

Thomas Johansson, VD Laxfonden, och Tommy Nerstrand, projektledare Lax i Vänern.

– Under hösten 2018 fångade jag bara två vilda fiskar i Dalbosjön, alltså sådana som har fettfenan kvar och inte är utplanterade. I själva Värmlandssjön är andelen något högre, men det är alltså bara en spillra kvar, berättar Tommy.

Han är nu med och sjösätter en satsning som förhoppningsvis ska hitta en långsiktig lösning för Vänernlaxen.

– Vi måste fixa det här, annars har vi inget fiske kvar. Antalet guider i sjön har exempelvis halverats efter de sista 10 årens minskade utsättningar. Inga nya vågar starta, konstaterar han krasst.

Av den ursprungliga vildlaxen i Vänern, Gullsångslaxen och Klarälvslaxen, finns det bara spillror kvar. Fortum sätter genom sin avelsverksamhet i Forshaga ut 175 000 smolt per år i Klarälven, och parallellt med detta sätts det ut smolt genom Laxfond Vänern. Mellan åren 2008–2017 har det i genomsnitt satts ut 55 000 smolt per år. Laxfond Vänerns uppskattning är dock att det behövs sättas ut minst 90 000 smolt per år i sjön för att behålla det värdefulla fisket. Och då krävs det att mer pengar flödar in, i storleksordningen 750 000–800 000 kronor mer per år.

Just nu försöker han och kollegorna i Laxfond Vänern att få kommunerna runt Vänern att sluta upp bakom satsningen som ska trygga laxfisket i Vänern. För ungefär ett år sedan blev han projektledare för Leaderprojektet ”Lax i Vänern”, som ska bli en katalysator i arbetet framåt och skapa en modell för frivilligavgifter för att i nästa steg kunna sätta ut mer smolt i Vänern. Projektet pågår fram till augusti 2020 – och det finns väldigt lite tid att spilla om räddningsaktionen ska lyckas.

– Vänern som sjö fungerar bra. Den är näringsrik och det finns gott om betesfisk, frågan om laxens överlevnad ligger nu helt hos människan.

Vänernlaxens öde är alltså i människornas händer, och om du vill vara med och stötta bevarandearbetet så finns det flera sätt. Bland annat kan du donera pengar direkt till ”Smoltkontot”, via bankgiro: 5237-1416 eller Swish: 1232085280.

I nästa nummer av Fiskejournalen kan du läsa ett mer omfattande reportage om Vänernlaxen. Missa inte det!

Läs om mer hot mot fisken:

Ny torka på gång – var ska fiskarna och fisket ta vägen?

Relaterad nyhet från din region
13 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta