" />
Annons
Sjö räddas med flytande öar | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

3 år sedan Sverige Hans Hällman
Öar med kokosull och balar med kornhalm har på kort tid minskat utbredningen av blågröna alger i sjön Hönsan i centrala Hedemora. Foto: Johan Backlin
Sjö räddas med flytande öar

På bara några år har sjön Hönsans vattenmiljö förbättrats dramatiskt. Den positiva utvecklingen beror på ett antal flytande öar som renar vattnet.

Hönsan är en sjö med få tillflöden vilket gör den känslig för övergödning och efterföljande syrebrist. Åren 2014-2015 var situationen så allvarlig att badförbud infördes. Blågröna alger dominerade och syrenivåerna vid botten var rekordlåga.
För att åtgärda situationen satte man ut vegetationsöar och balar av kornhalm. Växter planterades på ovansidan och rötterna spreds snabbt genom öarnas kokosull och ut i sjön, där de tog upp näring och samtidigt gav skydd åt djurplankton. Därmed ökade predationstrycket på växtplankton vilket gjorde vattnet klarare. Då kunde solen nå ner till botten igen och växterna producera syre. Siktdjupet mångdubblades snabbt och trenden var bruten.

”Även om tekniken är ny i Sverige har den testats i andra länder med gott resultat”

Johan Backlin, som ansvarar för projektet, är nöjd med det inledande utfallet.
– Öarna har fungerat bra och det ska bli intressant att följa fortsättningen. Även om tekniken är ny i Sverige har den testats i andra länder med gott resultat. Under öarna kan man även sätta nätburar och i dessa fästa grenar. Då fungerar öarna också som risvasar, berättar han.

De åtgärder som valts har anpassats noga för att inte gynna vitfisken. Tidigare provfisken indikerar nämligen att bland annat mört och braxen är talrika vilket förvärrar övergödningens effekter eftersom dessa arter äter djurplankton och dessutom grumlar bottnar vilket frigör näringsämnen. Rovfiskarna är få och de gäddor som fångades innan åtgärderna tydde på långsam tillväxt.
– Vi fångade bland annat en gädda på 10 kilo som var 19 år gammal. Den var smal och eländig med ett huvud på 40 centimeter. Den hade nog haft svårt att hitta föda i det grumliga vattnet. Redan året efter, när siktdjupet hade ökat med omkring två meter, fick vi gäddor som såg helt annorlunda ut, bland annat en fisk som till hälften svalt en artfrände på 3,5 kilo, berättar Johan.

Foto: Johan Backlin

Nu ska Johan och Hedemora kommun undersöka om decimeringsfiske behövs för att ytterligare förbättra den ekologiska balansen.

Läs mer om projektet här.

Hans Hällman

 

Relaterad nyhet från din region
1 timme sedan Sverige Anders Lundin
Här är en av de skarvar från Älvkarlebytrakten som analyserats. Foto: Älvkarleby Sportfiske/SLU
Skarvens föda analyserad: ”Äter jättemycket fisk”

”Jag tänker inte uppskatta antalet skarvar kring Älvkarleby/Gävle men jag tror att under häckningstiden uppgår deras föda till minst 1 ton per dygn”. Det säger Janne Olsson på Älvkarleby sportfiske.

Att skarven äter mycket fisk är naturligtvis ingen nyhet, men exakt hur deras svenska kostcirkel ser ut har varit ganska okänt. Janne Olsson på Älvkarleby Sportfiske har under flera år varnat för skarvens framfart i området, och även försökt att lära känna arten bättre.
Han har nu studerat återrapporteringen av deras skyddsjakt från år 2019 och 2020, och det handlade om 180 stycken skarvar.
– På samtliga skarvar har maginnehållet analyserats och resultatet av detta är att skarven som söker föda i Dalälven samt mynningsområdet har haft följande fiskar i magen: Strömming, Nors, Nejonögon, Smolt av Havsöring och Lax, Tånglake, Tobis, Sik, Spigg, Svartmunnad smörbult, berättar Janne Olsson.
– Varje år ställer man sig frågan. Hur mycket fisk finns det egentligen?

De testar nu att sätta ut runt 6 000 stycken 2-somriga havsöringar under hösten i stället, med förhoppningen att fågelpredationen på dessa blir mindre än utsättningen som sker på våren.
– Även hägerpopulationen är mindre nu under senhösten. Vi vet däremot lite om hur dessa havsöringar tar sig an denna höstutsättning då dessa enligt biologiska klockan skall vandra ut på våren. Vi har nu märkt den stora sorteringen med pittags, 3 000 stycken, säger Janne Olsson till Fiskejournalen.
De hoppas nu att dessa öringar så småningom ska komma sportfisket till gagn, och inte mestadels i hamna i skarvmagar.

Du kanske även gillar detta