Skarvar kan reducera fiskbestånd

Antalet skarvbon i Stockholms län ska halveras, enligt förslaget från länsstyrelsen. Foto: Maria Ovegård

Skarvar kan påverka både fisk och fiske. Det framgår av en ny avhandling från Statens lantbruksuniversitet, i vilken det också presenteras åtgärdsförslag för att minska problemet. 

Forskaren Maria Ovegård har studerat skarvens konsumtion av fisk och upptäckt betydande inverkan på fiskpopulationer.
– Framför allt är det bland abborrartade fiskar, t.ex. abborre, gös och gärs, samt karpfiskar, t.ex. mört, som skarvarna kan orsaka minskade bestånd och förändra storleksstrukturer. Om skarven fångar mycket fisk inom ett visst storleksspann kan det göra att populationsstrukturen förändras, berättar hon.

”Om skarven fångar mycket fisk inom ett visst storleksspann kan det göra att populationsstrukturen förändras”

Undersökningar på olika platser i Östersjön, på västkusten och i sjön Roxen visar att skarven främst äter fisk inom ett mindre storleksspann, mellan 10 och 25 centimeter. Det är grunden för att Maria Ovegård föreslår att man i framtiden försöker mota bort skarvar från områden där mindre fisk ansamlas, t.ex. i uppväxtområden för fisk eller där man släpper ut exempelvis laxsmolt. Det skulle kunna göras genom att fåglarna skräms bort med laserljus eller med mänsklig närvaro. Andra åtgärdsförslag som nämns i avhandlingen, vid sidan av skyddsjakt, är att gömslen byggs där fisk kan gömma sig eller att nät spänns upp över vattnet.
– Sådana åtgärder löser kanske inte alla konflikter mellan olika intressegrupper, men det är ett steg på vägen. De skulle också möjliggöra kontrollerade forskningsprojekt i större skala. Mer detaljerad kunskap om hur skarven påverkar fisk, fiske och vår miljö skulle bidra till att mildra konflikten om fåglarna, säger Maria Ovegård.

Läs mer om forskningsprojektet här.

Läs avhandlingen här.

Hans Hällman

Publicerad: 24 February 2017
Av: Hans Hällman