Stora trålare hotar arktiska ekosystem. Skriv på Greenpeace upprop för att stoppa ännu en katastrof. " /> Skriv på mot trålning i Arktis | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
Den skira varelsen, som kallas vingfoting, är en av de nyupptäckta arter som finns i de rika arktiska ekosystemen. Nu lovar delar av fiskeindustrin att lämna ett orört område. Bild: Greenpeace
Skriv på mot trålning i Arktis

Stora trålare hotar arktiska ekosystem. Skriv på Greenpeace upprop för att stoppa ännu en katastrof.
Den smältande isen i Arktis gör att nya fiskevatten öppnas för den industriella fiskeflottan i den norra delen av Barents hav, runt den norska ögruppen Svalbard. De tunga bottentrålarna riskerar att förstöra levnadsmiljön på havsbotten och kan därmed slå ut ett helt ekosystem. Hundratals år gamla koraller skadas. Enligt det norska havsforskningsinstitutet har bottentrålning redan skadat upp emot hälften av Norges korallrev.
Med hjälp av satellitdata och undersökningar till havs kan Greenpeace nu avslöja att allt fler trålare fiskar i den norra delen av Barents hav. Undersökningen presenterades nyligen vid en internationell fiskemässa i Bergen, Norge. De områden som nu öppnas räknas som ekologiskt viktiga och i behov av skydd, enligt forskare.
Arter som är nya för vetenskapen, som den vackra vingfotingen på bilden, riskerar att försvinna innan den ens blivit kända för vetenskapen.

Matindustrins trålfartyg är på plats för att skövla så fort isen har smält. Trålning är en skadlig fiskemetod, som förstör fortsatt tillväxt och fortsatt utnyttjande av resursen, då bottnarna förstörs.

Matindustrins trålfartyg är på plats för att skövla så fort isen har smält. Trålning är en skadlig fiskemetod, som förstör fortsatt tillväxt och fortsatt utnyttjande av resursen, då bottnarna förstörs.

Relaterad nyhet från din region
16 timmar sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta