SLU: Bra att hemkära laxar simmar vilse ibland

Atlantlaxen som vandrar upp på svenska västkusten är synnerligen hemkär och trogen sin födelseplats. Däremot kan det vara bra att lagom många felvandrar ibland, är slutsatserna i en stor kartläggning.

Det är Sveriges lantbruksuniversitet som är klar med en genetisk kartläggning där det bland annat gjorts DNA-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten.

Det konstateras att Atlantlaxen längs västkusten är genetiskt skilda ifrån varandra. De genetiska skillnaderna mellan laxpopulationerna i väst är dock inte lika stora som skillnaderna mellan lax från Östersjöns olika laxälvar. Det här beror bland annat på att alla Atlantlaxar har ett gemensamt ursprung, men också på att fler Atlantlaxar än Östersjölaxar tycks ”felvandra” inför leken simmar de upp i ett annat vattendrag än det i växt upp i, framkommer det i rapporten.

Och just felvandring kan bli lyckad, om det sker i en lagom dos.

– På västkusten har vi många åar som mynnar nära varandra i havet och då kan lax och öring ta fel älv. Att vandra till rätt älv är viktigt för att bevara den lokala stammens anpassning till hemmamiljön, men samtidigt är det bra med lite, lite felvandring så att hela tiden nya gener kommer in. Felvandring är alltså inte ”fel” ur en biologisk aspekt, men den får inte bli för omfattande, säger Linda Söderberg, forskare på SLU Aqua.

Hon sätter också ned foten när det gäller laxens framtid. Mängden laxungar som föds per hektar uppväxtområde har minskat, både på grund av miljöförändringar och påverkade vattendrag.

– För att säkra Atlantlaxens genetiska variation och motståndskraft mot miljöförändringar så måste vi fortsätta arbetet med att restaurera och tillgängliggöra habitat. Det är särskilt viktigt av att vi fortsätter att ta bort onödiga vandringshinder i vattendragen så att laxen kan nå sina gamla uppväxtområden, som ofta gjorts otillgängliga på grund av vattenkraftutvinning. Samtidigt måste förstås fisket anpassas och minska, något som skett både genom föreskrifter från myndigheter och genom frivilliga åtgärder, säger Linda Söderberg i ett pressmeddelande.

Läs även om dessa skillnader:

Blank eller besa – vi reder ut begreppen