Den småskaliga vattenkraften ska inte behöva följa svensk lagstiftning, anser LRF, SVAF (Svensk Vattenkraftsförening) och Centerpartiet. Denna ståndpunkt har fått stor plats i landsbygdspressen på sistone. " /> Småskalig vattenkraft ska följa lagen | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Maria Ålander
Den småskaliga vattenkraften måste söka tillstånd och följa lagen som alla andra, menar Fiskejournalens chefredaktör, Martin Falklind.
Småskalig vattenkraft ska följa lagen

Den småskaliga vattenkraften ska inte behöva följa svensk lagstiftning, anser LRF, SVAF (Svensk Vattenkraftsförening) och Centerpartiet. Denna ståndpunkt har fått stor plats i landsbygdspressen på sistone.
Både i debattartiklar och i pressen utmålas nu många små vattenkraftsägare som offer för myndigheterna. Bakgrunden är att alla som har ett kraftverk i ett vattendrag måste ha tillstånd för detta.
– Det är inget märkligt att man måste ha ett tillstånd när man har en verksamhet i ett vattendrag. Det märkliga är att det finns så många små kraftverk som aldrig haft ett tillstånd och som nu blir upprörda när de måste ha ett, säger Martin Falklind chefredaktör på Fiskejournalen.

En stor mängd av de minsta kraftverken har länge nöjt sig med att hänvisa till så kallad ”urminnes hävd”. Detta begrepp kan bäst förklaras som tanken att ”här har det alltid varit ett kraftverk, så därför får jag fortsätta att ha det”. Man har dock slagit fast i Svea Hovrätt att ett sådant resonemang inte gäller.

Att söka tillstånd kostar pengar.
När kraftverksägaren har sökt tillståndet, ska det ske en miljöprövning av kraftverket. Detta kan kosta mer pengar, beroende på vilka miljöåtgärder som Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen föreslår. Om kraftverksägaren inte vill vidta nödvändiga miljöåtgärder, får denna inte tillstånd att köra vidare.
– Det är klart att det kan bli jobbigt för den enskilde som länge vant sig vid att slippa undan kostnader och miljöanpassningar, men i alla andra fall vänjer vi ju oss vid att lagar och regler förändras i takt med tiden. Det märkliga tycker jag är att stora organisationer som LRF, istället för att stötta den enskilda ägaren i en oundviklig förändringsprocess, anser att lagarna som Sveriges Riskdag har stiftat inte skall gälla alla, säger Martin Falklind.

Relaterad nyhet från din region
59 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta