Den småskaliga vattenkraften ska inte behöva följa svensk lagstiftning, anser LRF, SVAF (Svensk Vattenkraftsförening) och Centerpartiet. Denna ståndpunkt har fått stor plats i landsbygdspressen på sistone. " /> Småskalig vattenkraft ska följa lagen | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

6 år sedan Sverige Maria Ålander
Den småskaliga vattenkraften måste söka tillstånd och följa lagen som alla andra, menar Fiskejournalens chefredaktör, Martin Falklind.
Småskalig vattenkraft ska följa lagen

Den småskaliga vattenkraften ska inte behöva följa svensk lagstiftning, anser LRF, SVAF (Svensk Vattenkraftsförening) och Centerpartiet. Denna ståndpunkt har fått stor plats i landsbygdspressen på sistone.
Både i debattartiklar och i pressen utmålas nu många små vattenkraftsägare som offer för myndigheterna. Bakgrunden är att alla som har ett kraftverk i ett vattendrag måste ha tillstånd för detta.
– Det är inget märkligt att man måste ha ett tillstånd när man har en verksamhet i ett vattendrag. Det märkliga är att det finns så många små kraftverk som aldrig haft ett tillstånd och som nu blir upprörda när de måste ha ett, säger Martin Falklind chefredaktör på Fiskejournalen.

En stor mängd av de minsta kraftverken har länge nöjt sig med att hänvisa till så kallad ”urminnes hävd”. Detta begrepp kan bäst förklaras som tanken att ”här har det alltid varit ett kraftverk, så därför får jag fortsätta att ha det”. Man har dock slagit fast i Svea Hovrätt att ett sådant resonemang inte gäller.

Att söka tillstånd kostar pengar.
När kraftverksägaren har sökt tillståndet, ska det ske en miljöprövning av kraftverket. Detta kan kosta mer pengar, beroende på vilka miljöåtgärder som Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen föreslår. Om kraftverksägaren inte vill vidta nödvändiga miljöåtgärder, får denna inte tillstånd att köra vidare.
– Det är klart att det kan bli jobbigt för den enskilde som länge vant sig vid att slippa undan kostnader och miljöanpassningar, men i alla andra fall vänjer vi ju oss vid att lagar och regler förändras i takt med tiden. Det märkliga tycker jag är att stora organisationer som LRF, istället för att stötta den enskilda ägaren i en oundviklig förändringsprocess, anser att lagarna som Sveriges Riskdag har stiftat inte skall gälla alla, säger Martin Falklind.

Relaterad nyhet från din region
10 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Länsstyrelser och kommuner kan få ett ökat ansvar för vattenförvaltning. Foto: Anders Lundin
Bättre vatten från fjäll till kust med "Blå plan"

Länsstyrelser och kommuner kan få ett större ansvar för landets vattenplanering, från fjäll till kust. Syftet är att genom bättre förvaltning höja kvalitén på våra vatten, och satsningen går under namnet ”Blå plan”.

Konceptet med en ”Blå plan” är att länsstyrelser och kommuner ska ta ett helhetsgrepp på hela avrinningsområdet, även de delar som passerar länets eller kommunens gränser. Bakom förslaget ligger Vattenmyndigheterna, som poängterar att det som pågår uppströms påverkar tillståndet i vattnet nedströms.
– Åtgärdsförslaget innebär att kommuner och länsstyrelser ska göra en förvaltningsövergripande vattenplanering med en helhetssyn utifrån hur hela avrinningsområdet mår, säger Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör i ett pressmeddelande.

Det framgår inte direkt hur sportfiske och annan rekreation ska vägas in i planeringen, men planen är att enklare kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats, vilket i förlängningen sparar pengar.
Fokus ska vara på vattenförekomster där vattnet kräver åtgärder för att få en god kvalitet. I sin planering ska även myndigheterna titta på hur vattnet påverkas av ett förändrat klimat.
Här kan du läsa mer om den ”Blå planen”.

Du kanske även gillar detta