[/caption] " /> Sorglig historia om Indianlax | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

8 år sedan Sverige Mathias Arnham
Sorglig historia om Indianlax

Indianlaxen Larry möttes av en öde sjö efter sin långa och besvärliga resa. Ingen av hans artfränder hade klarat sig.

Den hjärtskärande historien om ”den ensamme laxen Larry” illustrerar laxproblematiken på ett tydligt sätt. Kanske kan denna historia få även kraftbolagsdirektörer att förstå vikten av vandringsvägar?
1992 började laxen Larry sin vandring uppför Columbia river i västra USA. Han simmade mer än 1400 km uppför floder och strömmar och gjorde en höjdstigning på över 2000 meter. Han tog sig förbi åtta kraftverksdammar och lyckades undvika klorna från sina naturliga fiender som björnar, örnar och lodjur. När han nådde målet där han skulle leka – Idahos Redfish Lake – visade sig att han var helt ensam. Han var den enda laxen som klarat sig ända fram. Han döptes till Lonesome Larry.

Mjölkades för genernas fortlevnad
En fiskodlare fångade honom och biologer mjölkade honom för att kunna låta hans gener leva vidare. En indianlax dör efter att de har lekt och när Larry väl dog, stoppades han upp som en påminnelse om hans livsöde.

Miljörörelsen, fisketurismföretagare och den lokala befolkningen har sedan dess kämpat för att göra laxarnas väg upp lättare. Deras mål är att lägga ner de fyra, för fisken, svåraste dammarna vars elproduktion många anser kan ersättas med smartare elanvändning.
1997 lyckades ett antal Indianlaxhonor ta sig upp till Redfish Lake. Deras ägg befruktades med Larrys mjölke – en genetisk kombination som borde skapa en tuff vandrare.
Sedan dess har populationen återhämtat sig något och nu når ett tusental Indianlaxar sjön. En fantastisk förbättring sedan Larrys år, men långt ifrån de 30 000 som brukade vandra hit.

Maria Ålander

 


Relaterad nyhet från din region
22 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta