Flodpärlmusslan är starkt hotad och det bedrivs ett intensivt arbete för att skydda den fridlysta arten. Inte undra på att upptäckten i Västerbotten väcker vrede – där någon eller några hade dödat ett stort antal flodpärlmusslor. " /> Sorgliga upptäckten: En hög med dödade flodpärlmusslor | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

2 år sedan Sverige Anders Lundin
Här är bilderna på de döda flodpärlmusslorna som länsstyrelsen går ut med. Foto: Länsstyrelsen
Sorgliga upptäckten: En hög med dödade flodpärlmusslor

Flodpärlmusslan är starkt hotad och det bedrivs ett intensivt arbete för att skydda den fridlysta arten. Inte undra på att upptäckten i Västerbotten väcker vrede – där någon eller några hade dödat ett stort antal flodpärlmusslor.

Det är länsstyrelsen i Västerbotten som går ut till allmänheten efter upptäckten vid ett vattendrag. Det syns att det är människor som har brutit upp skalen och tagit ur musslorna, och nu vill länsstyrelsen ha hjälp att sprida budskapet.

Arten är fridlyst och skyddad genom lagstiftning, vilket innebär att det är olagligt att skada eller påverka dem. Händelsen är polisanmäld av personal på det skogsbolag som äger marken där musslorna hittades.

– Tidigare fiskades flodpärlmusslor så mycket att de var nära att försvinna i norra Sverige. Det ledde till att flodpärlmusslan fridlystes 1994. Men än idag kan händelser som den här ha stora effekter på artens överlevnad i små bestånd, säger Malin König, ansvarig för åtgärdsprogrammen för hotade arter vid Länsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Förra sommaren skrev Fiskejournalen om hur flodpärlmusslor hotades av både varma och torrlagda vattendrag, och att det på vissa håll flyttades musslor mellan bäckar för att rädda dem.

– Flodpärlmusslans status är oroväckande. De flesta av länets och Sveriges populationer är hotade idag. Inom miljöövervakningen har majoriteten av våra bestånd dålig föryngring i många vattendrag vilket betyder att artens fortlevnad är starkt hotad i framtiden, säger Tommy Vennman, biträdande enhetschef och ansvarig för miljöövervakning och kalkning vid Länsstyrelsen, samt projektledare i ReBorN LIFE.

Läs om storsatsningar på fiskevård:

Här ska det satsas 90 miljoner på bättre fiske

 

Relaterad nyhet från din region
47 minuter sedan Sverige Anders Lundin
Drönarfiske kan vara helt okej vid vissa vatten, anser några läsare. Foto: Aaron Burden
Drönarfiske: Så tycker läsarna om omstridda metoden

Både ris och ros. Ämnet drönarfiske har skapat ett stort engagemang hos våra läsare, och metoden får dels kritik och beskrivs som onödig, samtidigt som den kanske är helt ok vid vissa förhållanden.

Fiskejournalen lyfte frågan om drönarfiske för en tid sedan, med anledning av att den fått skarp kritik i bland annat Sydafrika, där flera aktörer tycker att det hela har skenat iväg bortom kontroll.

Både sportfiskare och andra tycker att myndigheterna måste skapa ett regelverk kring företeelsen.
Men det är skillnad på vatten och vatten, poängterar våra läsare.

Här nedan kan du läsa vad några av dem anser om drönarfiske. Här hittar du artikeln som vi skrev i ämnet. Gå gärna in på vår Facebook och kommentera.

Fiske Gustav Nörd

”Med tanke på att en hyfsad drönare kostar 10–20 tusen och inte sällan hamnar i vattnet så känns inte eventuellt ökat fisketryck i svenska vatten på grund av drönare som något problem. I förhållande med alla andra miljöproblem verkar detta vara ett ”icke-problem. För de som gillar teknik är det kul”.

 

Roger Lundkvist
”Jag tror ju inte det kommer krylla av drönarfiskare. Men vem vet. Däremot skulle jag bli sjukt irriterad om man står på ett ställe och fiskar och så kommer en drönare och fiskar precis framför, styrd av någon ett par hundra meter därifrån.”

David Sadri
”Det funkar dåligt är min spontana tanke. Ett bättre förslag är att skapa automatiserade drönare och AI för att bevaka vatten, rengöra vatten, neka säl och skarvtillgång till ett vatten och så vidare”.

Fredrik Segerman
”Har varit ner ett par vändor i Sydafrika och guiderna jag anlitat har alla haft drönare. Jag kan förstå att det gör skillnad på hur man kommer åt bestånden nere längs False Bay och egentligen hela den första sträckan av Indiska Oceanen öster om Godahoppsudden och upp mot Mocambiques kust. Här gör ett kast på 100 meter kontra en drönarledd betesplacering 300–400 meter ut all skillnad i världen, då man lyckas ta sig förbi revkanten där vågorna bryter”.

Christopher Saarinen
”Vi behöver inte mer skräp och oljud i naturen”.

Michael Nyström
”Är inget riktigt fiske men det finns många sätt att göra det på som är tvivelaktigt så, varför inte”.

Du kanske även gillar detta