I höst har det observerats att parasiten Gyrodactylus även drabbat Rolfsån. Sportfiskare bör vara försiktiga så de inte sprider parasiten till osmittade vatten. " /> Sprid inte Gyrodactylus | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

5 år sedan Sverige Maria Ålander
Små, små maskar som faster i huden och luckrar upp den. Fisken blir mer känslig för infektioner och dödligheten på yngel kan få förödande dimensioner.Foto: Ingemar Alenäs
Sprid inte Gyrodactylus

I höst har det observerats att parasiten Gyrodactylus även drabbat Rolfsån. Sportfiskare bör vara försiktiga så de inte sprider parasiten till osmittade vatten.
Parasiten Gyrodactylus salaris är en liten hakmask som fäster sig i laxarnas hud och äter av den uppluckrade huden. Parasiten har länge funnits i Östersjön och där verkar laxen vara mer resistent mot dess angrepp. På 70-talet spreds parasiten till Norge, troligtvis från Sverige. Det fick förödande konsekvenser på den mer känsliga Atlantlaxen och flera norska laxbestånd har helt slagits ut.

Parasiten finns sedan 1989 även på Västkusten

Parasiten finns sedan 1989 även på Västkusten och även våra västkustlaxar är mer känsliga för Gyrodactulys än östkustlaxarna.
Man har nu observerat parasiten i Rolfsån och fiskbiologen Ingemar Alenäs fann i höst även många döende laxyngel i Ätran som var fulla av de små hakmaskarna.
Det är nu viktigt att alla sportfiskare som har vadat omkring i smittade vatten tänker på detta, så de inte sprider parasiten vidare med kläder och utrustning. Utrustningen skall torkas helt innan den används i andra fiskevatten, alternativt desinficeras.

Relaterad nyhet från din region
19 minuter sedan Sverige Anders Lundin
En undersökning visar att stöldrisken gör att båtägare inte byter till modernare motorer. Foto: Steve Adams
Så mycket släpper de svenska fritidsbåtarna ut

Bland de båtburna sportfiskarna pågår det en grön våg, där folk byter ut sina fossildrivna motorer till elmotorer. Men det finns fortfarande bromsar som gör att utvecklingen inte sker fullt ut.

Transportstyrelsen har tagit fram en undersökning kring båtmotorernas miljöpåverkan, med finansiering av Havs- och vattenmyndigheten. Det konstateras att bensinmotorer står för cirka 60 procent av koldioxidutsläppen och äldre tvåtaktare står för den största andelen utsläpp av kolväten.
Totalsiffran för de svenska fritidsbåtarnas utsläpp är 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten.

Inom vissa områden ligger ekonomiska skäl bakom trögheten i utvecklingen. Båtägare behåller nämligen sina äldre tvåtaktsmotorer för att de är mindre stöldbegärliga än nyare fyrtaktsmotorer.
– En lösning på de här problemen kostar pengar, som knappast båtägarna själva kan stå för. Genom subventioner av miljövänligare bränsle, som idag är mycket dyrare per liter än ordinarie bränsle, skulle staten kunna snabba på utvecklingen mot ett mer miljövänligt båtliv, säger Lars-Åke Redéen, chefredaktör för tidningen Båtliv, vars artikel du kan läsa här.

Kartläggningen visar också att fler båtägare skulle kunna tänka sig att tanka miljövänligt om priserna vore lägre och bränslet mer tillgängligt på framför allt sjömackar. Här hittar du hela rapporten!

Du kanske även gillar detta