Det görs stora insatser på flera håll för att gynna det stadsnära fisket, och företeelsen ”streetfiske” ökar exempelvis i popularitet. Men hur påverkas egentligen fiskar av att simma omkring i en stad i ljus? " /> Stad i ljus – kritik om att fiskar kan störas av skenet | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

1 år sedan Sverige Anders Lundin
Asparna har återvänt till Fyrisån i Uppsala. Men kan fisken störas av skenet från belysning? Foto: Charlotte Schill Salomonsson
Stad i ljus – kritik om att fiskar kan störas av skenet

Det görs stora insatser på flera håll för att gynna det stadsnära fisket, och företeelsen ”streetfiske” ökar exempelvis i popularitet. Men hur påverkas egentligen fiskar av att simma omkring i en stad i ljus?

Frågan har väckts med anledning av en debatt kring Fyrisån i Uppsala, där det kom kritik om att fiskar störs av artificiellt ljus längs ån. Under tre veckor i november arrangerades exempelvis ljusfestivalen ”Allt ljus på Uppsala”, och privatpersoner ansåg att belysningen störde vattenlivet i allmänhet och aspen i synnerhet.

Aspen är fridlyst, och det har gjorts stora insatser för att arten ska finnas kvar i Fyrisån, bland annat genom Aspprojektet. Syftet med projektet var att främja aspfiskarna i ån, med förhoppningen om ett ökat och hållbart bestånd. Man hoppades bland annat kunna se aspen leka mitt i staden, något som också blivit verklighet.

Fiskejournalen försöker räta ut några frågetecken genom sakkunniga. Andreas Brutemark arbetar som affärsområdeschef för miljöövervakning på konsultföretaget Calluna, och han välkomnar att frågan lyfts, eftersom fiskar i allmänhet är ljuskänsliga.

– Det är en högst relevant synpunkt, och innan man exempelvis gör ljusinstallationer längs ett vatten så bör man överväga hur det påverkar fiskar och annat djurliv.

Han nämner exemplet hur insekter söker sig till ljuskällor, och i en ständigt upplyst miljö så kan den naturliga rytmen störas.

– Ljus och buller kommer att vara en framtidsgrej, vi tar allt mer plats på alla sätt och vis, och det visar sig att både människor och djur påverkas, resonerar Andreas Brutemark.

Även om fiskar kan bli störda av artificiellt ljus, så innebar dock inte den aktuella ljusfestivalen i Uppsala något större problem för asp eller någon annan fisk i Fyrisån. Det säger åtminstone Daniel Brelin, som är länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Uppsala.

– Det är överlag ganska lite fisk i den här delen av ån vid den här årstiden och det är ingen pågående fisklek eller någon annan särskilt känslig period. Den aktuella ljusfestivalen pågick under en begränsad tid och de aktuella områdena ligger i stadsmiljö och utsätts därför alltid av ljuskällor i större eller mindre omfattning, säger han till Fiskejournalen.

Det finns med andra ord olika perspektiv på fallet Fyrisån, och Fiskejournalen uppmuntrar både forskare och andra sakkunniga att göra sig hörda i ämnet.

Läs tidigare artiklar om aspar i Fyrisån:

https://www.fiskejournalen.se/asp-tjuvfiskas-i-fyrisan/

 

Relaterad nyhet från din region
4 timmar sedan Sverige Anders Lundin
Jon Sköld, ordförande i Svenska Karpklubben, tar kamp för karpfisket. Foto: Privat
Karpklubben ryter till mot förbud: ”Beklämmande"

Förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten väcker vrede hos många metare. Svenska Karpklubben tar strid för sportfisket efter arten, och kallar förslaget från Havs- och Vattenmyndigheten för beklämmande.

Fiskejournalen skrev tidigare i veckan om att Sportfiskarna underkänner delar i remissen kring invasiva arter från Havs- och Vattenmyndigheten, åtminstone när det gäller förslaget om att förbjuda etableringar av nya karpvatten.

Även Svenska Karpklubben stämmer in i den klagosången.
– Jag fick denna remiss vid årsskiftet och det var beklämmande att se att den tendens som pågått en tid tillbaka vad gäller synen på karp fortsatt har ett fäste inom somliga myndigheter, säger klubbens ordförande Jon Sköld till Fiskejournalen.

Han anser att man applicerar extremtillstånd från helt andra delar av världen, och att man med dessa målar upp en riskbild i Sverige, men som utifrån praktiska resultat av karpodling och utplantering i flera hundra år i Sverige inte har någon relevans eller grundlag.
– Det är tråkigt att något som gång på gång visat sig fungera så bra i Sverige, vad gäller att skapa nya möjligheter till ett spännande sportfiske efter karp och en givande sysselsättning för ung som gammal istället skall utpekas som ett problem. Speciellt när inga praktiska exempel tyder på detta, säger Jon Sköld.

Hur upplever du att branschen reagerade på förslaget?
– Eftersom karpfisket fortsatt inte är alls lika utbrett i Sverige i jämförelse med exempelvis predatorfisket, som kan bedrivas i vilken sjö som helst, är det såklart begränsat med hur stor branschen egentligen är. Men antalet utövare och intresserade är ju på uppgång och ser man i Europa är det här fisket enormt. Självklart har detta förslag mottagits med frustration och uppgivenhet, bland utövare och intresserade, speciellt eftersom det inte finns något relevant grundlag som bekräftar den riskbild som målas upp, så skall inte förfarandet gå till på myndighetsnivå.

Vilka argument har du själv mot förslaget?
– Jag skulle säga karpens oförmåga att etablera sig här, att dagens föreskrifter fungerat bra, samt att skydda möjligheterna till utveckling och tillgängliggöra sportfisket för folk.
– Karpen har odlats och planterats ut i de flesta vattensystem söder om Dalälven sedan 1500-talet, kanske tidigare. Under 1900-talet bedrevs odlingsanstalter exempelvis i regi av Södra Sveriges Fiskeriförening, med syfte att etablera naturliga reproducerande bestånd av karp, för att ge uttag till husbehov. Men de praktiska försöken gav inte resultat och arten har än i dag ej klarat att etablera sig naturligt i vatten med övrig konkurrens och normal fauna.

Enligt Jon är karpen i princip utkonkurrerad av samtliga övriga arter som leker tidigare på året i Sverige och i kombination med lång vinter blir det ingen okontrollerad reproduktion.
– Detta är kanske det bästa kvittot som borde ha använts som grundlag, istället för extrema exempel utan relevans för svenska förutsättningar. Nuvarande föreskrifter innebär en individuell prövning och så bör det förbli, de praktiska erfarenheterna tyder på att det fungerar bra med utsättning av karp i svenska vatten, således bör det fortsatt vara möjligt med nyetablering under kontrollerade former.

Tillgängligt för unga
Svenska Karpklubben menar att sportfisket efter karp, likt övriga Europa, är en tillgång för människor. Att det är en meningsfull sysselsättning där man lär sig massor om naturen och om miljön vid sjöarna man besöker.
– Karpfisket kan vara en social form för friluftsliv där man kan umgås utomhus i väntan på napp, en perfekt upplevelse att introducera barn och ungdomar till och något som kan bidra positivt till folkhälsan. Detta bekräftas av exempelvis jordbruksverket som lyfter sportfisket som en av de främsta fritidsintressena bland folk i Sverige. Det måste man slå vakt om och då måste det fortsatt vara möjligt att skapa nya sportfiskevatten närmre folk där de bor. Ungdomar utan körkort och bil har ju ej möjlighet att resa långt för att besöka de förhållandevis få vatten som är, därför behövs det fler, slår Jon Sköld fast.

Du kanske även gillar detta