Försurade vatten på Fulufjället i Dalarna öster om Hedmark kalkas fortsatt. (Foto: Bengt Olsson) Försurade vatten på Fulufjället i Dalarna öster om Hedmark kalkas fortsatt. (Foto: Bengt Olsson)[/caption] " /> Stopp för kalkning i Hedmarks fylke | Fiskejournalen
Just nu:
Annons

Nyheter

7 år sedan Sverige Morgan Fihn
Stopp för kalkning i Hedmarks fylke
Försurade vatten på Fulufjället i Dalarna öster om Hedmark kalkas fortsatt. (Foto: Bengt Olsson)

Försurade vatten på Fulufjället i Dalarna öster om Hedmark kalkas fortsatt. (Foto: Bengt Olsson)

Sportfiskarna: Norska Miljødirektoratet har i samråd med Fylkesmannen i Hedmark beslutat att i år avsluta kalkningen i fylket. Samtidigt fortsätter kalkningen i de tre svenska län som gränsar till Hedmark och det norska kalkavslutet oroar svenska handläggare.
Hedmark fylke sträcker sig från Skotterud i söder, i höjd med Charlottenberg i Värmland, upp till Rogenområdet på gränsen mot Härjedalen i norr. I Jämtlands län, Dalarnas län och i Värmlands län öster om riksgränsen pågår fortsatt kalkningsverksamhet för att åtgärda försurade sjöar och vattendrag. Värmlands län har tidigare haft ett omfattande samarbete med Hedmark om kalkning av gränsvatten vilket kommit båda länderna till godo. Den gemensamma kalkningen finansierades då till 60 % med svenska medel och till 40 % med norska. Arter som man då kalkat för har varit bland annat flodkräfta, flodpärlmussla, röding och öring.
– Vi är oroliga för följderna av det norska kalkstoppet. Vi ser det som ett risktagande med biologiska värden att man avslutar kalkningen i sjöar där man har en osäker försurningsstatus. Även om man avser att följa utvecklingen och återuppta kalkningen om återförsurning sker så har man ju då redan fått biologiska skador. Dessutom menar vi att man enbart tittar på sjöarnas status och inte till vattendragens, som är minst lika betydelsefulla, kommenterar Jens Andersson, kalkhandläggare på Länsstyrelsen i Värmlands län.

Ett större svenskt-norskt fiskevårdsprojekt som delvis kommer att påverkas av kalkstoppet i Hedmark är Vänerlaxens fria gång. Ett projekt som har som målsättning att återintroducera naturlig och frivandrande vänerlax i det svensk-norska älvsystemet Klarälven – Trysilelva – Femundselva med biflöden. Ett av de biflöden i Hedmark som man har ambitionen att få till laxreproduktion i, är Varån där kalkningen nu avslutats då man anser att ån har återfått något slags naturtillstånd.
– Att kalkning inte sker i Varån kommer att försvåra laxens möjligheter att reproducera sig där. Laxen kanske kan leka framgångsrikt vissa år, men det kommer inte att vara optimala förutsättningar om vi får upp Klarälvslaxen dit. Det är synd att man inte kan göra mer för en så världsunik laxstam som är så oerhört ansatt av kraftverksbyggnad och annan mänsklig påverkan, säger Jens Andersson.
Försurade sjöar och vattendrag efter gränsen som Länsstyrelsen i Värmlands län kommer att fortsätta kalka är bland annat Löjebäcken, Grindeforsälven, Slabäcken, Långebäck, Tannsjön och Nyckelvattnet. Ett annat exempel är den försurade Halån där Länsstyrelsen har ambitionen att starta nykalkning. Den fortsatta kalkningen av gränsvattendragen kommer nu att finansieras enbart med svenska medel. Den del av kalkningen som kommer att utföras i Norge för gränsvattnen kommer dock fortsatt att betala norska priser och norsk moms vilket avsevärt fördyrar.
– Tyvärr kommer vi nu att få inrikta oss mer på att kalka den svenska delen av de vatten vi fortsätter åtgärda vilket är väldigt tråkigt ur ett bevarandeperspektiv. Det leder också till ibland icke optimala kalkningsstrategier. Man kan tycka att världens fjärde rikaste land borde ha råd att kalka sina försurade vatten. Flodkräftorna i Hedmark kan få det tufft framöver, avslutar Jens Andersson.

Relaterad nyhet från din region
16 timmar sedan Sverige Anders Lundin
De som efterlyst strängare regler för yrkesfiske i Östersjön vädrar nu morgonluft. Foto: Krisztian Tabori
Partier överens – hopp om kursändring för yrkesfiske

Tunga förslag inger nu hopp om kursändring för yrkesfisket. Redan för en månad sedan beslutade regeringen om 2021 års regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten som innehöll flera uppdrag för att förbättra havsmiljön och reglera yrkesfisket. Nu kommer även Miljömålsberedningen med förslag i samma riktning.

Den 22 december beslutade regeringen att ge Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag genom sitt så kallade regleringsbrev.
Det innehöll bland annat kapitel om att skydda kustlekande sillbestånd i norra Egentliga Östersjön, och att myndigheten fick uppdraget att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas. De ska också göra det enklare att kontrollera att fartygen rapporterar bifångster, exempelvis av tumlare. Myndigheten ska även redovisa hur förvaltningen av ål genomförs så att skyddet av beståndet prioriteras. Hela regleringsbrevet kan du läsa här.

Nu har även Miljömålsberedningen lämnat sitt betänkande som pekar i samma riktning. I dokumentet som lämnats över till regeringen finns det bland annat förslag om en havsmiljölag, 30 procent skyddade marina områden och utredning av det pelagiska fisket och trålgränsen.

Alla partier överens
Fiskejournalen har pratat med Vänsterpartiets representant i Miljömålsberedningen, Elin Segerlind, och hon är hoppfull om att flera förslag ska bli skarpa beslut.

– Jag är nöjd med att vi kom så här långt. Det är egentligen fantastiskt att 8 partier som har grundläggande olika syn på naturen och människans förhållande till den kom överens om det ett så pass omfattande underlag med så många förslag, säger hon.

Hon välkomnar i synnerhet förslaget om en havsmiljölag.
– Regeringen kommer utifrån den behöva lägga fram förslag för förbättringar och åtgärder varje år till riksdagen i en proposition. Personligen tycker jag också att det är bra med ett förslag om att HaV ska bedöma påverkan från det storskaliga pelagiska fisket, som trålning utomskärs, av bland annat sill och strömming. Det är också bra att de ska ta fram ett underlag för beslut om eventuella bevarandeåtgärder som exempelvis utflyttning av trålgränsen, säger Elin Segerlind.

Här kan du läsa mer om alla förslag i Miljömålsberedningens betänkande.

Du kanske även gillar detta