Stora skillnader i hur väl kalkningen fungerar

Stora skillnader i hur väl kalkningen fungerar

HaV har i granskningen bland annat tittat på hur väl länsstyrelserna når de mål de själva satt upp. Om de mäter pH-värdet vid rätt tillfällen och om de använder sig av rätt metoder för att få en så effektiv kalkning som möjligt så att den ger bäst resultat till lägsta möjliga kostnad.

Kalkningen av svenska sjöar och vattendrag fungerar generellt bra i Sverige. Det visar den granskning som Havs- och vattenmyndigheten, Hav, har gjort. Men det finns stora skillnader i hur länsstyrelserna genomför och följer upp kalkningar. Detta skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
– Nästa steg för oss är att se varför det är så och vad som krävs för att få till en bättre och effektivare verksamhet, om det är brist på resurser, kunskap eller vägledning, säger Björn Sjöberg, chef för avdelningen för havs- och vattenförvaltning.
Försurningen är ett av våra största miljöproblem och den beror främst på svavelutsläpp från förbränning av kol och olja. Cirka 16 000 sjöar och tiotusentals kilometer av vattendrag i Sverige har påverkats av försurning. Det har lett till att tusentals bestånd av mört, abborre och öring försvunnit och även arter som lax, flodkräfta och flodpärlmussla har drabbats.
Sverige är ett av de länder som satsat mest på storskalig kalkning för att minska försurningen av sjöar och vattendrag. Vi har en kalkfattig berggrund och Sverige är utsatt när det gäller nedfall av svavelutsläpp från norra Europa och från internationell sjöfart.
Tack vare att utsläppen av svavel minskat kraftigt sedan 1980-talet har också antalet försurade vatten minskat i Sverige. Men fortfarande finns cirka 9 000 försurade sjöar och många tusen kilometer av försurade vattendrag.
– När pH-värdet (den kemiska surhetsgraden) i sjöar och vattendrag blir för lågt så frigörs bland annat oorganiskt aluminium som kan skada vattenlevande organismer. Men olika arter är olika känsliga för surhetsgraden i vattnet, exempelvis så behöver flodpärlmusslan ett betydligt högre pH-värde än abborre, säger Ingemar Abrahamsson, handläggare på enheten för biologisk mångfald vid HaV.

Förutsättning för biologisk mångfald
Kalkning skapar förutsättningar för försurningskänsliga arter att återkomma och fortleva i livskraftiga bestånd. Verksamheten är betydelsefull för att upprätthålla biologisk mångfald och rekreationsvärden i försurade vatten. Som exempel kan nämnas den hotade flodpärlmusslan, där hälften av landets förekomster finns i kalkade vattendrag.
– Kalkningen ska dimensioneras så att pH-målet inte underskrids och pH-målet ska anpassas efter de arter som åtgärderna avser att skydda. Rätt utförd vattenprovtagning är centralt för att bedöma om målet uppnås och hur mycket kalk som behövs. I några län är denna kemiska uppföljning så bristfällig att det inte går att fullt ut bedöma varken måluppfyllelse eller åtgärdsbehov, säger Ingemar Abrahamsson.
I juli 2011 tog HaV över det övergripande, nationella ansvaret för kalkning av sjöar och vattendrag från Naturvårdsverket. Våren 2012 inleddes en genomgång av de regionala åtgärdsplanerna för kalkning.
– Vi ville få en tydligare bild av verksamheten och kalkbehovet. Syftet var att utvärdera kvaliteten i verksamheten och få fram ett underlag vid fördelning av bidrag. Det är denna granskning som nu är klar, säger Björn Sjöberg.
Statsbidrag till kalkning har funnits sedan 1970-talet och totalt har närmare fem miljarder kr betalats ut. Varje år sprids cirka 120 000 ton kalk i svenska sjöar och vattendrag till en kostnad av 140 miljoner kr. Värmland, Västra Götaland, Halland, Jönköping och Kronobergs län är de län som kalkar mest.. De största sjöarna som kalkas i Sverige är Bolmen i Jönköpings län och Unden i Örebro län och det sker via helikopter eller båt. Vid försurade vattendrag  sprids kalken över  våtmarker eller så används så kallade kalkdoserare, silos  som kontinuerligt matar ut kalk.
HaV har i granskningen bland annat tittat på hur väl länsstyrelserna når de mål de själva satt upp. Om de mäter pH-värdet vid rätt tillfällen och om de använder sig av rätt metoder för att få en så effektiv kalkning som möjligt så att den ger bäst resultat till lägsta möjliga kostnad.
– Vår granskning visar att länsstyrelserna är olika bra på att nå pH-målen och att de regionala skillnaderna är omotiverat stora. Det behövs inte mer kalk, det behövs mer effektiva kalkningar och bättre genomförd vattenprovtagning, säger Björn Sjöberg.
– Länsstyrelser och  kommuner är ansvariga för att åtgärda brister i verksamheten. Vi pekar i rapporten på saker som bör göras direkt och på lite längre sikt. Vi konstaterar också att den regionala verksamheten behöver fortsatt stöd och styrning från oss, bland annat med utbildningsinsatser och rådgivning, fortsätter han.
Här kan du läsa HaV:s granskning ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten”.
Missa inte tidigare notiser om försurning.

Annons
AKTUELLT

Tidernas 3 bästa beten för insjööringen

Fiskejournalen fortsätter att gräva bland anmälda fiskar till Recordfisken och Storfiskregistret. Hela 40 000 registrerade fiskar ligger till grund för serien om ”Tidernas bästa beten”. Nu har vi kommit fram till vår älskade öring. Vilka tre beten har fångat flest insjööringar sen 1970? Den gigantiska öring som är svenskt rekord sedan 1991 är en mycket

Mäktiga hugg i Artjakten

Högtryck råder över Sverige och detsamma gäller för Artjakten – landets roligaste sommartävling för barn och ungdomar. Den senaste veckan har mängder av fiskar anmälts, bland annat Isac Larssons skäggtorsk från ett vrakfiske på västkusten.

Följ björnarnas laxfrossa – live!

Drömmer du om att få se Alaskas beryktade brunbjörnar fånga hoppande laxar? Nu går det att koppla upp sig på live-kameror för att avnjuta det mäktiga skådespelet.

Damm töms för att utrota solabborrar

Länsstyrelsen i Jönköping tömmer Bergadammen för att få bort de solabborrar som har lyckats etablera sig. På så sätt vill man hindra att den främmande arten sprids till närliggande vattendrag.

Så tar du en abborre över kilot

Den 18 maj tog Erik Peterson en storabborrsvit som hette duga. 1300, 1480, 1660 och en på 2210 gram. Hur gör han? Erik Peterson är 20 år gammal och bor i Kalmar. Han kombinerar jobbet i Sportfiskebutiken och båttillbehörsaffären Baltic Skeppsfournering med sitt guidejobb i företaget Fishing in Sweden. Det är med andra ord fiske

Abborrtips från fiskare i medvind

Jens Byholm har haft en fantastisk abborrsäsong och radat upp mängder av randiga bjässar. Senaste storfångsten mätte hela 51,5 centimeter och fångades i en värmländsk sjö i högsommarvärme. Här kommer Jens hetaste tips för att få storabborren att gapa!

Tidernas 3 bästa gösbeten

Fiskejournalen har gjort statistik på 40 000 fångster från Sportfiskarnas storfiskregister och vårt eget Recordfiskregister. Här nedan följer de tre beten som fångat flest gösar i våra register. Här följer tidernas tre bästa gösbeten:   Klicka på bildspelet här nedan för att se resultatet:

Fin film om gäddfabriker

Är du nyfiken på hur en gäddfabrik fungerar? Kika i så fall på Linus Gradins kortfilm som förklarar just detta. Sportfiskarnas gäddexperten Olof Engstedt medverkar och berättar om ett lyckat projekt i Blekingevattnet Vambåsa.

Makrillen är här – så tar du den!

En av våra mest älskade fiskar har nu återkommit till vår saltstänkta kust. En makrill på kroken glädjer alla och får man fler på en gång går pulsen lätt i taket. Här kommer en rad tips på hur du fångar det grönsvarta guldet under den tidiga säsongen!

Östersjöflundran – unik art i Östersjön

Östersjöns skrubbskäddor är genetisk isolerade från varandra och tillhör två olika arter. Upptäckten gjordes i fjol och nu har forskarna beslutat att den art som endast lever i Östersjön ska heta Östersjöflundra, Platichthys solemdali.

Annonser

TYCK TILL!

Vilken specialtidning skulle du helst vilja läsa?

Visa resultat

Loading ... Loading ...